Magdas Blogg

14-åringen har nu i åttan insett att 1. det kanske finns en poäng i att plugga lite om man vill komma in på en bra gymnasieskola och 2. att han har förutsättningar att få bra betyg. Killen är smart helt enkelt. Han har dessutom blivit väldigt intresserad av nyheter och det här med Libyen följer han nog mer än någon annan i familjen.

Igår hade han pratat med SYOn på skolan lite och gjort något litet test på datorn. Det visade till 100% att han skulle passa bra att bli journalist.

Och då säger SYOn:
"Ja men du vet, det finns inga jobb som journalist så det är nog inget att satsa på."

Är det så att SYO-konsultenterna (eller vad de heter nuförtin) har blivit utsedda av högre instans att styra samhällsekonomin och vilka val våra ungdomar gör? Så att man styr bort dem från sånt de VILL göra mot sånt som någon annan tycker att de ska göra?? Och dessutom kanske krossa en dröm, en ambition på kuppen?

Såklart kan inte alla bli TV-stjärnor och fotomodeller, men det tycker jag är en annan sak. Skulle man säga samma sak till en duktig idrottare när de var 14 så hade vi knappast haft några medaljer i nåt mästerskap. Eller några duktiga musiker och artister. Ska man inte uppmuntra ambition och intresse hos en 14-åring, även om man vet att det kan ändra sig innan de är vuxna?

Själv skulle jag bli läkare och operasångerska när jag 14 (dock ej samtidigt kanske). Nu blev jag varken det ena eller det andra, men det var banne mig ingen SYO som sa till mig att det inte var någon idé.

Den korrekt frågan bör väl vara: Okej, vad krävs för att nå ditt mål och hur ska du nå dit? Så får man väl själv upptäcka om man vill/kan satsa eller ej.

En bekant till mig som är pensionerad lärare sa en gång till en elev i åttan:
"Men nu måste du bruka allvar i skolan, man kan faktiskt inte leva på att sparka boll!"

Eleven hette Henke Larsson.