Magdas Blogg

Politik hör väl inte till vanligheterna här på bloggen. Och då kanske inte så många vet att jag faktiskt har ett politiskt förflutet, visserligen i ett så kallat "studentfackligt" parti, men lik förbaskat har jag befunnit mig i hetluften. Jag var vice kårordförande för Lunds Studentkår i slutet av 80-talet och satt i en alliansledd kårstyrelse tillsammans med Moderata Studenter. Men det passade inte mig. Jag var lite för blåögd, lite för inriktad på lösningar snarare än på att vinna verbala poänger. Jag blev ledsen när folk hoppade på mig i debatterna och avgick efter 10 månader efter att ha fått en misstroendeförklaring riktad mot mig - från just Moderata Studenter. En kniv i ryggen helt enkelt. Nej, det kunde jag bara inte leva med. Och jag tittade aldrig tillbaka. Men det är ju lite synd för jag tror att jag hade kunnat bli en sjukt bra politiker.

Men en av mina käraste vänner (en Moderat) lärde jag känna genom kårpolitiken så det var ju inte helt bortkastat.

Och politik är inte ointressant, det är viktigt.

Jag tycker att valrörelsen i år har varit lite blek. Har tittat på olika debatter och ögnat valmaterialet som kommit i brevlådan, och jag tänkte att jag skulle recensera det hela lite.

Vi går från höger till vänster.

Moderaterna - har ju mycket som är bra men man kan också bli lite fundersam om man kikar på lokalpolitiker som är mer bruna än blå i sina uppfattningar. Efter att ha bott i Båstad några år blir man aningen allergisk, det saknas också ett inslag av humintär inriktning i politiken. Jag känner många aktiva moderater som är härliga människor, men det passar inte mig. Jag har ju inte heller glömt att jag blev Skändligen Avsatt Under Förnedrande Former den där hösten 1989... Fredrik Reinfeldt var aktiv i studentpolitken samtidigt som jag - han var förfärligt charmig och hade hår på den tiden. Var ganska svag för blondiner vill jag minnas. Han ringde mig en gång om nåt. Men han skulle nog inte minnas mig nu.

Centern - jamen Maud Olofsson är ju härlig, det kan inte hjälpas. Betydligt mer stadskvinnoaktig än Mona och man skulle gärna sitta och dricka kaffe i hennes kök. Jag tror hon har ett sånt där förkläde med volanger på axlarna. Centern känns dock en smula mossigt och är lite otydliga i sin strävan att vara både fräna och jordnära. De försöker vara Odd Molly men blir bara Gudrun Sjödén. Och så tycker jag Andreas Carlgren har varit ENORMT slätstruken som miljöminister.

Folkpartiet  - är inte helt förtjust i Jan Björklund, men jag är dock liberal och därmed blir ju FP alltid mitt parti när jag gör såna där valtester på kvällstidningarnas websidor. Jag tror på marknadsekonomi kombinerat med socialt ansvar och det står jag för. Men Jan borde kväst sina Sarkozy-fasoner och hållit klaffen om burkan. Eller tagit på en själv.

KD - här är det riktigt trixigt. Jag gillar verkligen Göran Hägglund, men sen vet man att det lurar abortmotståndare och Livets Ord-medlemmar och Carola i vassen och då blir det inte lika trevligt längre. Snarare ruskigt.

Det dröjer nog inte så länge innan de slår ihop sig till ett parti, för det är ju vad de agerar som idag.

På vänsterkanten:

Sossarna - å tänk om Anna Lindh hade levt idag! Sossarnas grundtanke är nånstans god, de har historiskt sett gjort mycket som är bra, men de har också Mååååna. Och det är INTE bra. För att inte prata om Tomas Östros, maken till tråkig människa får man leta efter. Det hjälper inte att Mona försöker, hon förblir en brudig brud med eyeliner. Och "Eye-liner does NOTHING for your face" som de säger i What not to Wear på Discovery Channel. Men sen kanske de också måste gå vidare - ta sitt parti in i 2000-talet på nåt vis. Jag vet inte hur. Jag är inte sosse. Men jag tycker synd om dem som är det nu när de har en sån white-trash-partiledare.

Miljöpartier - Maria Wetterstrand har jag respekt för, fast hon är så himla arg jämt och det avskräcker nog många. Ingen kan väl säga annat än att miljöfrågor är viktiga och det är bra att dessa drivs som huvudfrågor. Men vi har ju lite andra grejor i samhället som också måste fixas, typ skola och integration. Där känns MP rätt så vagt. Peter Eriksson? Ingen kommentar. Jo, ansa skägget Peter. Och var ÄR Maria förresten? Hon har ju inte varit med i de senate debatterna på TV4. Sjuka barn?

Vänsterpartiet - den fånigaste av alla partiledarna är väl den ständigt tokleende konduktören Lars Ohly. Han är ju helt av banan ( eller rälsen) och känns inte det minsta trovärdig. När han dessutom friar till sin sambo i TV, då är det dags att ta upp skämskudden. Även här kan jag tycka synd om alla övertygade vänstermänniskor - men undrar samtidigt hur det står till om Lars var den bästa ni hade?

Vill slutligen säga att Sverigedemokraterna är ett sorgligt bevis på folks intolerans, okunskap och kork-skalle-mentalitet. Man skäms. Om de kommer in i Riksdagen så hoppas jag att de lär sig ett och annat och omvärderar sina solkiga åsikter. Men problemet är väl att alla korkskallar som röstade på dem går omkring och sprider sin dynga i samhället ändå och de är fler än man tror. Det känns lite tröstlöst.

Jag gläder mig oavsett att rösta på söndag, det känns fint att får lov att göra det. Det är det minsta jag kan göra.
Det är det det minsta alla kan göra.

Gör det.