Pride - såå 90-tal

Lika mycket som jag gillar mina homosexuella vänner och bekanta, lika trött är jag på Pride.

Jo jag kommer ut med det nu. Jag tycker Pride-festivalerna får omotiverat mycket uppmärksamhet i media och dessutom förpackat i en sån knasig form att jag inte riktigt kan ta det till mig. Och som Brorsan så klokt uttryckte saken: Vad har Pride med polygami att göra? (Polygami är tydligen ett av årets teman)

Innebär det att Pride inte är en HBT-manifestation/festival längre utan numera kan täcka in varje livsstil som är lite crazy, utanför gränserna och ibland rent av stötande?

Jag vet inte.

Folk får leva precis som de vill, men kanske är det dags att förnya Pride. Gay-poliser och transor är väl inte så himla spännande och uppseendeväckande längre. Jag tycker den multikulturella festivalen på Möllan i Malmö resonerar helt rätt när de nu lägger ner sin festival med motiveringen att man har nått sitt mål i den formen och tänker jobba vidare på andra sätt. Bra där.

Men Pride känns både uttjatat och politiskt korrekt på det tråkiga sättet.


Men vad vet jag, en hetero-kärring i förorten?

Kommentarer
Postat av: Anneli H

Instämmer till fullo!

2010-07-31 @ 17:33:39
URL: http://mittilivets.blogg.se/
Postat av: Brorsan

Words.
Pride ägnar sig mer åt att cementera fördommar numera. INGEN av våra gay-vänner deltar längre.

2010-08-01 @ 13:08:06
Postat av: Ulrika

Tycker det är underligt att Pride försöker framställa det som att om man är hbt så har man exakt samma syn på livet, samma värderingar och samma politiska åsikt. För så är det inte. Vart tog mångfalden inom Pride vägen? Man har gått i den traditionella fällan att "är du inte med oss så är du emot oss".

2010-08-02 @ 08:26:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0