Garagemassakern
Panelen på garaget var på väg att falla i småbitar. Den hade blivit utsatt för väder och vind och dåligt underhåll i flera år och skulle egentligen ha bytts redan förra sommaren. Men det bidde inget då så i år måste det ske.
"Kexchoklad" muttrade C och petade bekymrat med skuvmejseln i det fnösketorra trät.
Men så upptäckte vi att vi hade ett humlebo i väggen. Humlor är i och för sig rara och söta och lite korkade - de kan ju som bekant inte flyga men gör det ändå. Eller är de insekternas svar på bröderna Wright?
Men hur söta humlor än är så är de inte att leka med när de är arga. Och arga blir de när man stör dem i deras bo. C är dessutom AIF:are (Anonym Insekts-Fobiker) och därmed var beslutet fattat. Humlorna måste döden dö.
The Exterminator tillkallades i form av en kille som hade gift och skum och farliga grejor i sin skåpbil. Han gick in och sprejade - men humlorna gav sig inte så lätt, så inte mindre än tre gånger fick han komma. Sista gången hade han full mundering med overall och mask och allt. Enligt Exterminatorn hade han aldrig sett så många humlor på ett och samma ställe. Vi fick ha garaget helstängt i flera dagar och tittade med viss vånda på hur de sista humlorna desperat kastade sig mot fönsterrutorna i ett sista försök att komma ut.
C har googlat lite på humlor och de är tydligen väldigt plikttrogna och jobbar hårt - går upp samma tid varje morgon och flyger ut och jobbar med pollinering och annat oavsett väder och vind. Sen slutar de jobba vid exakt samma tid varje dag och flyger hem igen. Kanske har de en liten stämpelklocka och ve den som sabbar ackordet. Insektsvärldens knegare. Skulle tro att alla är med i humle-facket.
På slutet såg vi en enorm humla som kan ha varit humle-drottningen, den var 3-4 cm lång. Kanske bar den en liten krona, det såg vi inte riktigt.
Men nu ligger det 50 döda humlor i vårt garage. Det känns lite tragiskt.
Vi får kanske ha en tyst humle-minut innan vi sopar bort dem.
R.I.P. herr humla.
"Kexchoklad" muttrade C och petade bekymrat med skuvmejseln i det fnösketorra trät.
Men så upptäckte vi att vi hade ett humlebo i väggen. Humlor är i och för sig rara och söta och lite korkade - de kan ju som bekant inte flyga men gör det ändå. Eller är de insekternas svar på bröderna Wright?
Men hur söta humlor än är så är de inte att leka med när de är arga. Och arga blir de när man stör dem i deras bo. C är dessutom AIF:are (Anonym Insekts-Fobiker) och därmed var beslutet fattat. Humlorna måste döden dö.
The Exterminator tillkallades i form av en kille som hade gift och skum och farliga grejor i sin skåpbil. Han gick in och sprejade - men humlorna gav sig inte så lätt, så inte mindre än tre gånger fick han komma. Sista gången hade han full mundering med overall och mask och allt. Enligt Exterminatorn hade han aldrig sett så många humlor på ett och samma ställe. Vi fick ha garaget helstängt i flera dagar och tittade med viss vånda på hur de sista humlorna desperat kastade sig mot fönsterrutorna i ett sista försök att komma ut.
C har googlat lite på humlor och de är tydligen väldigt plikttrogna och jobbar hårt - går upp samma tid varje morgon och flyger ut och jobbar med pollinering och annat oavsett väder och vind. Sen slutar de jobba vid exakt samma tid varje dag och flyger hem igen. Kanske har de en liten stämpelklocka och ve den som sabbar ackordet. Insektsvärldens knegare. Skulle tro att alla är med i humle-facket.
På slutet såg vi en enorm humla som kan ha varit humle-drottningen, den var 3-4 cm lång. Kanske bar den en liten krona, det såg vi inte riktigt.
Men nu ligger det 50 döda humlor i vårt garage. Det känns lite tragiskt.
Vi får kanske ha en tyst humle-minut innan vi sopar bort dem.
R.I.P. herr humla.
Kommentarer
Postat av: Anneli H
Oj, humlor - det har jag aldrig råkat ut för och så klart man måste ta bort dom, går ju inte ha i garaget. Ja, humlorna är nog som br. Wrigth före sin tid, det är nog bara vi som inte fattat hur det går till ;)) Lycka till med garaget! :D
Trackback
