Magdas Blogg

Vill man vara riktigt inne idag så ska man ha en surdeg som står och bubblar i ett hörn i köket. Jag har hittills bara haft en sån där kaksurdeg, Ingvar eller vad den hette och det slutade med att jag slängde alltihop efter en vecka, eftersom den växte med en sån hastighet att jag var rädd att den skulle ta över hela huset. Det kändes ungefär som en science fiction-film på 60-talet. ÄR det förresten en surdeg om det är till en söt kaka? Heter det inte SÖTdeg då?

Nu är jag väldigt sugen på att sätta igång med en bröd-surdeg, en som ska kunna ge ifrån sig många fina bröd som är sådär sega och goda... Och nyttiga. Modern är en duktig bagare och levererar bröd och bullar med jämna mellanrum och då går det åt som smör i solsken. Hela flocken älskar gott bröd, men vi har ändå ätit fiberrost och lingongrova i hur många år som helst. Det är tryggt och det funkar, men är det livskvalitet? Jag undrar det. Kanske är livet för kort för att man ska äta massproducerat.

Som vanligt när jag får en ide på hjärnan läser jag allt jag kan komma över, funderar, planerar och köper allt man kan behöva och lite till. Sen brukar jag inte riktigt orka fullfölja. Men OM jag verkligen sätter igång med det hela så ska jag dokumentera det så att ni kan följa utvecklingen.

Samtidigt känns det mesigt, alla ALLA håller på och daltar med sina surdegar och bloggar om det och har sig.
Man kan undra vad skillnaden är mellan att bli inspirerad och att bli indoktrinerad?

Men se det är ett helt annat inlägg.