Manchester, England England
Är på tillfälligt besök på sajten utanför Manchester.
Här är alla glada och skämtsamma och har kortärmade ljusblå skjortor så att man kan skymta tribal-tatueringarna trots att de är höga chefer. Högsta chefen är ett yrväder, en svensk tjej som far runt i hjälm, skyddsglasögon och kortkorta kjolar. Det går bra. Kortärmsskjortorna tycker om henne, för hon är duktig, energisk och glad. Det smittar nämligen och då blir de också duktiga och glada.
När man går ut i fabriken måste man ha hjälm och går man fel så tar de tag i armen och säger "not that way, love". Matsalen är urtråkig och allt smakar just ingenting, men det finns fruktsallad i plastburk som man kan äta till efterrätt och då blir man glad igen.
Tracey som är sekreterare ligger alltid steget före och när man ber henne boka taxi så har hon redan gjort det. Hon kokar dessutom svenskt kaffe och kommer in med det i fin kopp med guldkant, och så pratar vi lite om vädret.
På toaletten finns det många tvålar med diverse dofter och konstgjorda blommor och mönstrade tapeter och olika sorters kakel. 
Ingen kan tro att det är en kontorstoalett, det ser mer ut som en toalett som en äldre dam med synfel och dålig smak har inrett den. Min favorittvål just nu är plommon-skogsbär.
Det är varmt på kontoret och jag insåg idag att jag genomfört en hel intervju med en kandidat med rödflammig hals, jag hade haft en sjal på mig och det blev för varmt så jag tog av sjalen och blottade helt ovetande min blossande strupe. Han trodde kanske jag var nervös. Han var själv lite svettig i pannan, så det står väl 1-1 i det avseendet i så fall.
Jag ska vara här till i morgon och ska bo på ett hotell i byn intill. Hotellet kan vara hursomhelst. Standard är en tolkningsfråga i detta land.
England är sagolandet som är proppat med historiska platser men också den noppiga nylonets förlovade land.
Jag skulle lätt kunna bo här.
