Kalaskula
Fick dock återigen uppleva det härliga med att folk tror att man är gravid. Jag var klädd i en fin tunika med lite empireskärning och nog för att jag inte är så smal, men jag är banne mig inte tjockaste i stan heller. Men en av mammas vänner, en man i 70-årsåldern, kom fram och hälsade på mig och klappade mig glatt på magen med en menande blick. "Nähä du" sa jag " det där är jag för gammal för så det finns inget där. Det är bara modet som ser ut sånt". "Jaha" svarar han "men jag tyckte det såg trevligt ut".
Jag vet inte. Jag tycker nog att man ska passa sig för att fälla såna kommentarer rent allmänt sett. Jag har ju råkat ut för det förr. Här kommer delar ur ett inlägg från förra året:
Jag kom in i hissen på jobbet och ungefär samtidigt som dörren nästan går igen hojtar två herrar utanför och vill åka med upp. Snäll som jag är höll jag hissen tills herrarna hade klivit in.
"Ja, vi får väl plats allihop" säger den ene herren lite skämtsamt.
"Ja, hissen ska ju klara 6 personer så det ska nog gå bra" svarar jag.
"Jaha, men hur många är vi här inne egentligen" svara då herren och plirar lite underfundigt och tittar menande mot min magtrakt.
"Öh, ja vi är väl tre personer...??" säger jag
"Jaaa, är vi verkligen det?" säger han lite mer underfundigt och det är NÄSTAN så att han gör en nutch-nutch-wink-wink a la Monthy Python.
Jag blir helt stum, vad menar han?
Antyder han att jag är gravid eller tycker han bara att jag är så tjock att jag tar upp plats för två personer?
Den andra herren stirrar med glasartad blick framför sig och jag blir röd i ansiktet och försöker sträcka lite på mig. Stämningen är dålig i hissen. Jag skäms å allas vägnar, mest mina egna, och intensivläser på en skylt att hissen kollades senast i början av denna månad...
Pillemariska herrn fortsätter dock skrocka lite hemligt för sig själv och tycker säkert att han är en härlig person.
Han planerar nog att han ska säga till sin fru därhemma ikväll: Jag har en sån go känsla för om någon är gravid, jag ser det redan innan de själva vet det. Och skrocka förnöjt.
Vi ska alla till sjätte våningen. Aldrig har resan upp gått så långsamt.
Jajaja, det är som det är. Får kanske flytta till nåt land där de tycker det är snyggt att vara lite rund om magen... Eller sluta bära tunika.
Jag var med om samma sak i Puerto Rico. En tjej fragade mig lite typigt om jag var "expeciting". Expecting vad? Fragade jag. "Yes, do you have a child in there?" NEHE! Det hade jag verkligen inte. Hon var bara svartsjuk pa min lackerhet, tankte jag. Fast nasta dag flog vi med ett litet flygplan for sex personer och var tvungen att informera om var vikt nar vi checkade in. Jag visste inte min vikt, sa jag var tvungen att stalla mig pa bagage-vagen sa att alla i kon kunde se min vikt och sedan skrattade de glatt och sa att "vanligtvis brukar ju mannen vaga mer an kvinnan, men inte i det har fallet kan vi se, ha ha!" Jag var inte road. Inte maken heller, som trodde att de istallet hade menat att han var en smalis. Men det ar han ju. Och det ar inget att hanga lapp over.
Tänk då hur det känns att få frågan när man dessutom är man!
