Första dagen...
... på jobbet efter jullovet.
Ja, jag tänker fortfarande i terminer och blir fortfarande förvånad över att det inte förekommer jullov, sportlov och sommarlov på arbetsplatser. Jag borde kanske jobba i skolvärlden egentligen, men jag är inte så förtjust i ungdomar. Får väl satsa på att återinföra skurlov och potatislov på arbetsplatsen i stället. På förra jobbet genomförde jag faktiskt en arbetstidsförkortning som innebar 6 extra lediga BETALDA dagar per år för alla! Är jag inte världens bästa HR-chef så säg?
Idag har det varit segt, själv tycker jag att jag varit grusig i ögonen hela dagen och funderar på om jag kanske behöver glasögon 24/7 i stället för bara framför datorn. Idag hade jag dessutom glömt mina datorglasögon hemma så nu är jag ännu grusigare och har lite ont i nacken, eftersom jag suttit som en liten gam framför skärmen hela dagen. När jag inte fikat och skvallrat med mina kollegor då alltså. Vi stängde in oss i ett rum med kaffekopparna så att alla skulle tro att vi pratade om viktiga saker, när vi i själva verket debriefade jul och nyårshelgerna. I like.
Har också haft stor sockerabstinens och tryckte precis i mig en dammsugare, en sån där grön kaka som egentligen inte är särskilt god och består av arraks-essens och kaksmulor som bageriet sopat upp från golvet... men nöden har ingen lag och den gröna marsipanen smakade helt okej.
I morgon blir det heldagsmöte i vår konferenslokal, där brukar det finnas en stor godisskål som skickas runt hela tiden, så det bådar ganska gott för blodsockret.
Samtidigt som jag åt dammsugaren kollade jag in Friskis-schemat för våren. Än är det inte för sent för Beach 2009. Men jag kan inte helt sluta med godis, både godisstopp och shopingstopp, nä det blir för deppigt.
Ska utsätta mig för första prövningen idag då jag ska iväg och köpa fotbollsskor till P, då gäller det att inte slinka in i någon affär och blir frestad. "Men jag kan handla åt dig, mamma" erbjöd sig P tjänstvilligt.
12-åring langar rea-fynd till moder, jojo, det vore något det. Jag tackade nej, men det var en fin gest tycker jag.
Det kan nog bli folk av honom också.
Ja, jag tänker fortfarande i terminer och blir fortfarande förvånad över att det inte förekommer jullov, sportlov och sommarlov på arbetsplatser. Jag borde kanske jobba i skolvärlden egentligen, men jag är inte så förtjust i ungdomar. Får väl satsa på att återinföra skurlov och potatislov på arbetsplatsen i stället. På förra jobbet genomförde jag faktiskt en arbetstidsförkortning som innebar 6 extra lediga BETALDA dagar per år för alla! Är jag inte världens bästa HR-chef så säg?
Idag har det varit segt, själv tycker jag att jag varit grusig i ögonen hela dagen och funderar på om jag kanske behöver glasögon 24/7 i stället för bara framför datorn. Idag hade jag dessutom glömt mina datorglasögon hemma så nu är jag ännu grusigare och har lite ont i nacken, eftersom jag suttit som en liten gam framför skärmen hela dagen. När jag inte fikat och skvallrat med mina kollegor då alltså. Vi stängde in oss i ett rum med kaffekopparna så att alla skulle tro att vi pratade om viktiga saker, när vi i själva verket debriefade jul och nyårshelgerna. I like.
Har också haft stor sockerabstinens och tryckte precis i mig en dammsugare, en sån där grön kaka som egentligen inte är särskilt god och består av arraks-essens och kaksmulor som bageriet sopat upp från golvet... men nöden har ingen lag och den gröna marsipanen smakade helt okej.
I morgon blir det heldagsmöte i vår konferenslokal, där brukar det finnas en stor godisskål som skickas runt hela tiden, så det bådar ganska gott för blodsockret.
Samtidigt som jag åt dammsugaren kollade jag in Friskis-schemat för våren. Än är det inte för sent för Beach 2009. Men jag kan inte helt sluta med godis, både godisstopp och shopingstopp, nä det blir för deppigt.
Ska utsätta mig för första prövningen idag då jag ska iväg och köpa fotbollsskor till P, då gäller det att inte slinka in i någon affär och blir frestad. "Men jag kan handla åt dig, mamma" erbjöd sig P tjänstvilligt.
12-åring langar rea-fynd till moder, jojo, det vore något det. Jag tackade nej, men det var en fin gest tycker jag.
Det kan nog bli folk av honom också.
Kommentarer
Trackback
