To be or not to be...
... sa Jude Law när han spelade Hamlet i fredags. Ja förmodligen säger han det i dag också eftersom han gästspelar på Kronborgs Slot i Helsingör, eller Elsinore som det heter i pjäsen. Vi hade köpt biljetter redan i maj och många äro de suckar som både herrar och damer gett ifrån sig vid blotta tanken på Judes uppenbarelse. Funderade lite på vad han är känd för EGENTLIGEN förutom sin fäblesse för att lägra barnflickor och andra kvinnor i tid och otid och trots att han redan är ihop med t ex Sienna Miller som många tycker är vackrast i världen. Men okej, The Talented Mr Ripley mot Matt Damon, Tillbaka till Cold Mountain mot Renee Zellewegger och Nicole Kidman, The Holiday mot Cameron Diaz och lite annat smått och gott har han faktiskt gjort.
Och han var faktiskt riktigt riktigt duktig och spelade Hamlet allt vad han orkade och spottade och fräste och åmade och kråmade sig på ett trovärdigt sätt. Imponerande att memorera all denna text, på gammalmodig och stolpig engelska. Men han gjorde det bra. Och han var snygg på det där konstiga slängiga viset, inte bildskön utan snarare liksom bara väldigt - säker i sin framtoning. Svårt att förklara. Men jag tror att alla de bimbo-tjejer som satt långt fram i urringat och hoppades att Jude skulle se dem blev besvikna, det var ju inte precis en rockkonsert och 3 timmar på vers var kanske inte vad de hade tänkt sig. Flera av dem gick innan det var slut!![]()
Jag tror dock att Jude Law skulle bli en utmärkt James Bond om några år. Glöm inte var ni läste det först!
Jag är ju inte så himla förtjust i teater egentligen, men ska man se Hamlet bara en gång ska man göra det på Kronborg, utomhus en sensommarkväll, på engelska. Det var nästan så att man överdoserade finkultur, tyckte till och med C som plötsligt kände ett sug efter lite Lasse-Stefans eller nåt på vägen hem.
Efter en lugn och fin sommar i stort sett bara i hemmiljö rivstartade terminen förra veckan och det har gått i ett. Häromkvällen sa G: "Men vad ni håller på hela tiden!" Då var klockan halv elva, jag stod och strök och C hade precis kommit hem från tennisen och skulle sätta igång och baka kakor... Så igår tog vi det väldigt lugnt hela kvällen. Då hade vi ändå hunnit med vår guddotter Annas dop på dagen. Ett underbart fint dop med gott och trevligt kalas efteråt - och vi är mycket stolta att vi fått bli gudföräldrar till denna lilla tjej.
Förra helgen sjöng jag på bröllop i Danmark, det var väldans trevligt. I Sverige är vi ju ganska noga med etikettet och klädseln, där såg man allt från aftonklänning till jeans och tjocktröja till flipflops och svart klänning med nitar...
Terrassen är äntligen färdig nu med tak och allt, så vi har kunnat sitta ute och grilla flera kvällar. Skönt att slippa rusa ut och ta in dynor och kuddar mitt i natten när det börjar regna. Vi har ju också köpt en värsting-gasolgrill så nu grillas det för fulla muggar. Förra helgen grillade jag en hel kalvstek, det blev otroligt bra. Jag trodde faktiskt inte att gasolgrill var något för oss, men vi är helt sålda. Det går fort och blir såååå bra. Funderar nu på om man kan grilla gås. Eller julskinka. Revbensspjäll borde i alla fall funka.
Jag har satt upp en kulört ljusslinga i ena hörnet av terrassen, C tycker det ser ut som en billig pizzeria, men jag tycker det är mysigt. Vi kanske kan enas om en enfärgad slinga så småningom. Annars har vi en fotogenlampa som ger ett härligt ljus, men veken är nästan slut och frågan är vad man köper ny veke? Nån som vet?
Det känns som om sommaren inte riktigt är slut än. Och det känns bra, men samtidigt lite konstigt, jag menar när var det 25 grader varmt i slutet av augusti senast? Är det så att årstiderna förskjutits med en månad?
Och ska vi i så fall flytta fram julen också för att tajma snön?
Ur led är tiden sa Jude/Hamlet och jag kan bara hålla med. Men det är ganska kul också.
Den ädla sporten golf
Jag har ju blivit en inbiten golfare under denna sommar. Jag har spelat kanske 10 18-hålsrundor och lika många kortare rundor, typ 9-10 hål. Och jag hyser en enorm hatkärlek till sporten. För när man går ut har man ingen aning om hur det ska gå. Det kan börja bra och man börjar drömma om att sänka sig... sen kan man plötsligt inte spela längre ALLS.
Jag tycker det borde vara som att cykla, har man en gång lärt sig så kan man. Men ICKE och det är enormt frustrerande. Så när det går dåligt HATAR man golf. OCh så går det plötsligt bra och man ÄLSKAR golf igen.
Golf är känslornas spel. Aldrig hör man så mycket svordomar och ser obehärskade raseriutubrott och så många sura miner som på en golfbana. På parkeringen kan man möta sammanbitna människor med tom blick och man ser riktigt hur de formulerar texten i Blocket-annonsen: "Golfset säljes till lägstbjudande". Men bredvid dessa människor går ofta en annan som är glad och räknar ivrigt på sitt score-kort och säger saker som: "Äsch skit i det, det är ju bara på skoj" och då vet man att för just den personen har det varit en kanonrunda.
![]()
Före rundan.... .... och efter...
Jag ska erkänna att jag är en stor materialspelare. Jag har i sommar köpt:
1 bag
1 set järnklubbor
1 rutig golfkjol (golfkjolar har liksom inbyggda byxor, väldigt fiffigt)
1 par knäkorta golfbyxor
2 tenniströjor
1 vindtät tröja
4 par korta sockar (dock utan bollar i hälen)
1 svindyrt golfparaply
Jag har även som synes brutit mot golfetiketten och spelat i T-shirt utan krage... Ajabaja.
Men har jag sänkt mitt handicap från anspråkslösa 36? Nej. Så man kan ju verkligen undra varför jag håller på. C är uppmuntrande och tycker det går bättre och bättre, och ibland får jag till det riktigt bra men oftast håller det inte hela vägen och jag slår för många slag eller missar en putt.
Nåja, säsongen är lång.
Men golf är trots alla individuella utbrott och nederlag en väldigt vänlig sport. Alla hälsar, spelar man ihop med andra så är alla väldigt uppmuntrande och berömmer och peppar. "FIINT slag" "Kanonputt!" "Det fixar du!" "Du spelar ju jättebra!" "VIlken snygg sving du har" och så vidare. Man bjuder varandra på kaffe i kiosken på 9:e hålet, alla hjälps åt att leta efter bollar som landat snett, kexchokladbitar delas storsint ut till alla som vill ha och behöver man bollar eller peggar får man nävavis. Det är trevligt tycker jag. Och att vara ute i 4 timmar och gå i rask takt tillsammans med goda vänner - det är också himla trevligt. 14000 steg kan det bli på en runda.
Och hoppet är det sista som överger en... vi ska ut på lördag igen och då kanske, kanske, kanske jag går mitt livs runda, vem vet?
Måste bara länka till en rolig golf-krönika skriven av Jenny Östergren som på pricken beskriver min känsla för golf! Mycket nöje! (scrolla ner om krönikan inte syns på skärmen när ni klickat på länken)
www.expressen.se/kronikorer/sommarkronikorer/1.1663928/jenny-ostergren-en-avancerad-ovning-i-fornedring
Glosoppa med danska kikkebollar
Jag glor dagligen intensivt på dmi.dk (danska motsvarigheten till SMHI för er som bor norr om Älmhult, ger säkrare rapporter för oss i söder. Plus att det är roligare att säga än SMHI. Prova själv. Med danskt uttal förstås.)
Jag glor på dmi:s prognos flera gånger om dagen, ibland utan att blinka. Som om vädret skulle bli bättre om jag bara tittar tillräckligt länge. Jag VILL att det ska vara sol och varmt så att man kan kvällsbada efter jobbet och sola på helgen. Årets solbränna - min bästa solbränna ever - håller redan på att blekna. Men dmi.dk ändras inte, det kommer att bli regn och 15 grader i helgen. :-(
Jag kan också glo riktigt länge på en kofta som jag är sugen på att köpa på nätet. Den kostar alldeles för mycket, men om jag klickar upp den flera gånger om dagen och TITTAR STINT så kanske den går ner i pris. Det har inte funkat hittills. Men jag ger mig inte.
En kär vän och fd kollega (vi nämner väl inga namn, Marie) kunde i bland gå fram till folk som stod och pratade och liksom titta på dem utan att säga nåt. Hon trodde liksom att hon var osynlig och ville väl bara höra lite vad de sa. Det såg väldigt roligt ut.
Jag har själv varit med om samma sak när jag tågpendlade, ofta hade jag I-pod i öronen och då tror man också att man är osynlig och att det som händer framför är en film eller - ännu hellre - en musikal. Då kunde det hända att man fastnade i gloet på någon som satt mittemot eller så. Vilket förmodligen var ganska obehagligt för den som blev glodd på.
När man spelar golf ska man också glo intensivt på bollen, man får INTE titta upp eller röra huvudet när man slår till bollen. Svårare än man tror, och det gäller att koncentrera sig.
Tills någon säger: "Ska du GLO iväg bollen?"
Då slår man garanterat snett och sen kan man ägna sig åt att titta stint på den som pajade hela uppställningen.
Glo - en hobby för alla situationer helt enkelt.
Rent hus samt en utmaning
Jo det kan man, tänkte jag, men man VILL inte. OCh jag är beredd att betala för det. Så det så.
Trotskijst-C har förlikat sig med det hela och vill nu bara försäkra sig om att de inte repar lampan eller torkar av kyl/frys med annat än Därför Avsett Rengöringsmedel. Han kan inte leva med fula ränder på kylskåpsdörren.
Jag kommer nu att storstäda huset INNAN Någon kommer så att vi slipper skämmas när de ser vilka grisar vi är.
Har också givit mig själv en ny utmaning. Tack för glada tillrop, Carina och Cris, men nu blir det LÖPNING trots allt. Jag ska utmana mig själv och följa ett program som tydligen ska innebära att man ska kunna springa 5 km utan problem efter 12 veckor. Nu skrockar säkert en del av mina vänner som med LÄTTHET joggar milen på lunchen. Vad är det för utmaning tänker ni? Jo men betänk nu att jag inte har sprungit 5 km sen högstadiet (gjorde jag det då ens? Jag undrar...) Jag tycker det vore häftigt att se om jag skulle kunna klara det.
VARFÖR ska du göra det, undrade kollega U när jag berättade det på lunchen igår (jag måste ju berätta för alla, annars fuskar jag bara). Tja, varför skulle jag sluta shoppa? För att utmana mig själv, kanske ändra mitt beteende, stanna upp (eller i det här fallet öka!) och flytta mina gränser. Inte för jag har ändrat mitt shopping beteende nåt nämnvärt - jo jag är mer kräsen men det innebär å andra sidan att jag handlar dyrare nu , MEN lite mer sällan och något med genomtänkt. Fick dock nästan blodsmak i munnen idag när jag såg några nya Odd-Molly-blusar från höstkollektionen i en nätbutik idag... NÅVÄL!
Löpning it is! Min goa jobbkompis Cilla peppar mig för fullt och tycker det är kanon. C ler i mjugg (än så länge). Barnen vet inget.
Jag måste dock köpa nya löparskor, för mina gamla köpte jag 1999. Men jag väntar lite med pulsklockan, jag kan själv räkna ut att jag kommer att få en puls på 200 ungefär. Behövs ingen klocka för det.
Men om allt går bra får vi se. Blir det tjemilen till våren kanske?
Nån som vågar utmana mig?
Lårhöga stövlar...
Nä, jag skulle inte tro det. Jo, möjligen för de mer anorektiskt lagda, de med pinnar till ben. Jag har en kinesisk kollega som brukar ha såna stövlar, det väcker generad glädje hos en del av mina manliga kollegor (det är alltså en kinesisk tjej). Men hon är också så liten att hon kan bo i en tändsticksask.
Vi lite mer bastanta damer har till och med problem att hitta vanliga stövlar som går runt vaden! (ni minns väl mitt Hunter-äventyr) Och även om jag är rejäl i storleken så vägrar jag kalla mig för tjock på riktigt. Så varför ska jag egentligen nöja mig med det lilla lilla utbud av stövlar som finns för mig? Vi är ganska många i min size, jag förstår inte varför det ska vara så svårt att producera stövlar som fler kan ha. OCh det är ju knappast troligt att lårhöga stövlar för plus-modeller kommer att finnas i handeln OM man nu mot förmodan skulle vilja skaffa ett par.
Men lårhöga på mig? Jag tror att jag skulle se ut som om jag hade ett helt annat jobb än jag verkligen har...
Nej tack säger jag. Lårhöga stövlar får ansluta sig till haremsbyxorna, kortkorta kjolen och de riktigt höga jeansen, i lådan märkt Saker Jag Aldrig Skulle Ta På Mig (Tror Jag).
Slut på det roliga
Dagarna har bara trillat på och vi har mest varit hemma i tre hela veckor - och jag har sällan varit mer utvilad än jag är just nu. Fantastiskt skönt. Jag älskar våra aktiva resesemestrar också, men att få landa ner i sitt eget hem är ändå något speciellt.
Det som dock fått stryka på foten är träningen. Så nu letar jag efter någon ny spännande träningsutmaning inför hösten - och säg då inte springa för det är jag inte skapt till. Hela jag skumpar när jag springer och det blir såna efterskalv att jag skälver långt in på småtimmarna efter en kortare språngmarsch.
Promenera- ja, det har jag ju i och för sig gjort en del i sommar, både med och utan hund och golfvagn, men utmaningen är inte så stor i det...
Friskis är alltid kul, men jag har gjort det så mycket. Det ska inte vara för dyrt, lagom jobbigt och gärna med musik. Tips någon?
Saker som jag INTE hunnit med - eller som snarare bara inte blivit av denna semester (heller!):
- måla den skavda men snygga stolen i sovrummet
- promenera till Sundvik och tillbaka
- plocka hallon på självplock
- morgonbada
- städa garaget
... och säkert några saker till.
Men än är det sommar kvar säger mor, så vem vet, kanske blir stolen målad i år.... Jag ska bara...
Nattlig verksamhet
Jag tar ett gammalt mjölkpaket och blandar en brygd på grovsalt, ättika och varmt vatten. En gammal stekpincett får bli mitt vapen och hittar jag en snigel så åker de ner i det lilla salt/ättiksbadet. Mycket effektivt.
Men trädgården känns lite annorlunda på kvällen nu när det är beckmörkt redan vid tio-tiden. Lyser jag på daggmaskarna så liksom rinner de fort ner i marken, alltså VÄLDIGT fort. Jag tänker - tänk om mördarsniglarna muterar sig med daggmaskarna och får samma snabbhet, det blir inte kul. Spindlarna riggar också klibbiga trådar som hänger ner från buskarna så att man måste frusta och vifta i ansiktet. Plötsligt blir jag lite mörkrädd. Vår pyttelilla trädgård känns inte alls mysig och lummig, jag får för mig att någon tittar på mig från magnolian, kanske är det en JÄTTEmördarsnigel som ligger i bakhåll. Mitt huvud spelar upp scener ur svartvita 60-talsskräckfilmer - jaha, tänker jag, det är mitt fel för att jag inte tänker mer på miljön, då blir det så här. Naturen slår tillbaka.
Mitt hjärta slår snabbt och jag förbannar mig själv att jag tog på mig flipflops och inte stövlar när jag känner att tårna blir kalla och våta och vad som helst kan bita tag i dem... Jag nyper tag i den sista snigeln och slänger snabbt ner den i mjölkpaketet, som jag sen fort ställer ifrån mig inne i växthuset. Tänk om de kravlar sig upp igen och hoppar på mig? Och hör jag inte svaga skrik från paketet?
Jag springer in i huset, låser fort (för sniglarna har väl inte hunnit ta kopior på nycklarna ännu hoppas jag) och slänger mig i soffan bredvid C. "Gick det bra" frågar han. "Visst" säger jag morskt och spelar oberörd.
Jag måste sluta titta på TV.
Tre saker...
1. tatuerade sig i ansiktet
2. gick med i Främlingslegionen
3. röstade på Sverigedemokraterna.
C skulle också bli ganska ledsen om de blev dansbandsmusiker, låter han hälsa.
Rapport från skurhinken
Vissa i min familj önskar nog att det alltid gick lika snabbt att shoppa kläder. När G och jag är på stan kan det ta några timmar, han är ett utmärkt shoppingsällskap. Övriga familjemedlemmar brukar klara ca en timme, sen PALLAR de inte mer och åker hem, oavsett om de uträttat sina ärenden eller ej. Jag har shoppar LITE för mycket denna sommaren och funderar nu på ett kortare shoppingstopp under september. Fast då kommer ju alla fina höstkläder...
Idag blir det hushållsnära tjänster, städning och lite strykning.
Jag håller just nu på att ta in offerter från olika städföretag, C är något motsträvig men eftersom han numera jobbar i Malmö och är borta mycket mer hemifrån kände jag att det kunde vara läge. Dels jobbar han inte hemma på dagarna på samma sätt längre och slipper känna sig dum när städfirman kommer, dels tycker jag det är urbota trist att städa och gör det alldeles för sällan och då blir det att han gör det och så får jag dåligt samvete... Jag är dessutom dålig på att städa, får det aldrig sådär citrondoftande gnistrande rent som en del andra får det. Hyser STOR respekt för alla som kan den ädla städkonsten och vill någon dessutom komma hem och ta ett tag i mitt hem är ingen gladare än jag. Jag tycker det vore UNDERBART med en städfirma. Har pratat med en som skulle ta 150 kr/timme efter rotavdrag, då frestar det ju att ha städhjälp varje vecka...
Strykningen däremot, den tar jag gärna själv. Jag gillar inte tanken på att andra ska hålla på med mina kläder. Och pojkarna får städa sina rum själva. Nån måtta får det vara.
Har ni tips på bra städföretag, hör av er!
Sommarpratare
Passade på att lyssna på en av de sommarpratare som jag laddat ner, idag blev det Morgan Alling. Väldigt bra och sorgligt tyckte jag. Jag har inte hunnit igenom så många ännu, men jag har tjutit till tjejen som förlorade nästan hela sin familj i tsunamin, förundrats över att Tomas Ledin har partajat med Ozzy Osbourne på 70-talet, tyckt att trombonisten Christian Lindberg var lite dryg... och några till som jag redan har glömt.
Har noterat att de flesta av mina vänner lyssnar på Sommarpratarna nuförtiden. För några år sen lyssnade ingen på Sommarpratare, förutom våra föräldrar.
Men nu är vi medelålders och kvalar lätt in i P1s målgrupp. Bara att gilla läget.
Jag älskar signaturen till Sommar, jag får minnen från min barndom på Torpet, en stuga i skogen utan el och vatten där jag tillbringade somrarna på 70-talet. På eftermiddagen lyssnade MammaoPappa alltid på sommar på verandan med utsikten över sjön. Vi barn lyssnade ibland, Hasse Alfredson var bäst (nu är han mest gammal) annars lekte vi väl på tomten, Brorsan höll förmodligen på med nåt bygge eller nåt filmprojekt med Pappas smalfilmskamera, jag lekte nog järnhandel i verktygsboden. Jag gillade verktygsboden mer än lekstugan, för Lekstugan var lite konstig, full med spindlar och luktade tjära och var inte lika fin som den vi hade hemma på Prästgården. Några hundra meter bort bodde Grannen, en enstöring som vi var lite rädda för. Åt det hållet gick man aldrig, men på andra hållet fanns en massa fina dungar inne i skogen, det var nästan som rum och där kunde man också leka. När programmet var slut fick man gå ner och bada.
Sen blev vi tonåringar och låg uppe på vinden och läste Fantomen och spelade in låtar från radion (Paus-Rec-Play, ni vet) oavsett väder.
Men Sommarsignaturen hördes varje dag nerifrån verandan eller köket.
Sommar, sommar, sommar....
Undrar just vad mina barn kommer att ha för ljudsommarminnen?
Nya tag...
Har haft två sköna lata hemester-veckor, eller staycation som det heter på engelska. Minns inte när jag var ledig tre veckor OCH hemma senast. Bara god mat, långa sovmornar, korsord och några mindre projekt i hem & trädgård. Och massor med golf, i alla fall för att vara jag, har spelar två 18-hålsrundor i veckan plus lite range och några kortare rundor. Är nu sugen på rutiga byxor. Jag återkommer i ämnet.
Tre tecken på att du har kopplat av på din semester:
1- Du äter alldeles för mycket. Stor frukost sent, fika med bulle, lunch, fika med kaka, grille, kvällste med chokladbit. Och så vin och lilla drinken...
2- Du går på stan osminkad med fläckiga shorts och samma T-shirt som du hade igår. OCH i förrgår. Och det känns bra.
3- Du bloggar kl 01.32 på natten. Känns lite svårt att anklaga tonåringarna för att vända på dygnet nar man själv blivit en nattuggla.
Men man kan ju sova middag. (= semesterteckan 3b).
