Magdas Blogg

Nu kommer ett inlägg om kläder. Normalt sett är jag inte så förtjust i modebloggande. Eller tja, mode och mode, oftast bloggas det om vad man har på sig för dagen och om någon är intresserad har jag på mig svarta byxor från Åhlens, en vit tunika från Esprit, svart väst från Hennes och svarta ballerinaskor som jag har köpt i en av Osbys två skoaffärer. Visst var det ointressant.

Det roligaste i klädbloggsväg är dock min systers tecknade blogg där hon ritar av sig själv med Outfit of the day.
NÅVÄL.

Men nu måste jag bara skriva lite om klädsel.
Jag är ju ny på jobbet och då är det alltid knepigt att veta vad man ska ha på sig. På min nya arbetsplats finns det alla typer av människor i alla åldrar och det varierar väldigt så nån klädkod har jag inte lyckats hitta ännu. Här funkar allt från jeans till kostym tydligen. Min kvinnliga chef är chic och har snygga OTROLIGT vita krispiga blusar till eleganta linnedressar som ser dyra ut. En del manliga chefer har alltid kostym. Vissa kör boho-chic/Odd Molly-stuket rakt igenom. Man ser T-shirtar med rockbandsnamn, chinos, blommiga klänningar och blåställ i en salig röra. Jag är förvirrad. Dessutom måste jag ibland promenera nån kilometer utomhus för att komma till olika möten i andra byggnader och då kan man ju inte trippa runt i högklackat precis. Men gympaskor är uteslutet på jobbet tycker jag.

Har därför loggat in på de engelska Stilpolisernas hemsida (http://www.trinnyandsusannah.com/) för att få tips och idéer och där kunde man göra ett litet test för att få reda på vilken figurtyp man är. Jag visade mig vara en blandning mellan cello och vas... hmmm. Fast jag liknar tydligen Oprah Winfrey i figuren och henne har det ju onekligen gått ganska bra för.
Har hursomhelst inventerat garderoben i helgen och plockat bort det jag inte använt på två år. Jag är nämligen inte en Shopoholic utan en Fyndoholic. Kommer jag in en affär med rea kan jag nästan bli lite hög av att försöka hitta något som är SKITBILLIGT. I allafall i förhållande till vad det HAR kostat. Skyller detta på min uppväxt då mamma och jag åkte till Stan och handlade kläder på rean. När vi kom hem fick stackars pappa sitta i stol och så höll vi upp plagg efter plagg och skrek: "Gissa vad det har kostat! Och gissa vad det kostade på rean!" med röda kinder och galen blick. Med tiden blev han ganska bra på att gissa rätt. Han var en snäll och tålmodig man, min pappa.

Så det har blivit ett och annat felköp genom åren kan man väl säga, för som Tiffany Persson säger: "Jag SKULLE bara ha det".

Har också kikat lite på bilder från Republikanernas konvent i Minnesota. Och jag är förvånad över hur tantigt de olika damerna klär sig. Konstiga illasittande dräkter i fula färger. När de vinkar till publiken åker dräktjackorna upp och det ser ut om de har puckelrygg och klumparm. Fru McCain (hur gammal är hon egentligen?? 23? Eller är hon bara grymt opererad?) ser ju egentligen ut som en jeansbrud som gärna går i korta toppar med tryck (det tycker nog McCain är ganska trevligt) och ser inte alls bekväm ut i sina dräkter. Och den där stackars Bristol Palin som gick och blev på smällen i baksätet på sin killes pickup, henne har dom också försöka tanta till och hängt på ett tämligen otufft pärlhalsband. Men det hjälper inte, hon blir inte äldre än 17 eller mindre gravid för det. Mamma Sarah är nog inte helnöjd men försöker hålla masken bakom all makeup hon har. Hon verkar lite otäck. Och har också fula dräkter med en konstig trekvartsärm som inte är så klädsam. Politik och mode går uppenbarligen inte ihop i USA.

Ja nån dräkt på jobbet lär det inte bli för min del i alla fall! I vart fall inte med trekvartsärm och pärlhalsband.

Apropå republikanerna: Har ni tänkt på att både Sarah Palin och John McCain ser ut som om de skulle kunna vara med i tv-serien V? Hon är faktiskt ganska lik den där kvinnliga ödlan och han har ju jättemycket skinn som hänger ut över kragen. Det var inget lyckat facelift för hans del om ni frågar mig.

Jag hejar på Obama.