Magdas Blogg

Här kommer en oredrigerad version av min krönika som publicerade i Helsingborgs Dagblad för några veckor sen - för er som inte läser HD! Mycket nöje. Nästa krönika kommer i HD den 18 september och publiceras på bloggen nån vecka senare.

Jag har precis köpt ny bil. Det är inte min första bil, jag har bland annat ägt en bajsbrun Ford Fiesta -81, en liten grön Suzuki och en trevlig röd Renault som jag sålde när den började låta konstigt.

Denna gång hade jag tänkt igenom saken noga och satt upp mina kriterier inför köpet:
1. bilen ska vara snygg,
2. bilen ska inte dra för mycket bensin och framför allt -
3. den ska fungera.
Jag vill bara sätta mig i den och vrida om nyckeln (eller trycka in plastmojängen som man gör numera) och så ska bilen spinna igång och det ska bara funka. Jag tankar bilen, jag städar den invändigt åtminstone en gång i... halvåret och jag tvättar den ibland, men i övrigt ska det bara rulla på. Det är väl inte för mycket begärt?

Jag hade denna gång bestämt mig för att köpa en tysk bil, dock inte BMW för där har jag blivit ganska otrevligt bemött. Eller snarare - jag har inte blivit bemött alls utan har kunnat gå runt i bilhallen nästan en timme utan att ens bli tilltalad. Därmed missade de en affär på ett antal hundra tusen. Värst för dem antar jag.

På en annan firma började säljaren prata om Vridmoment. Jag vet fortfarande inte vad det är, men C hävdar att alla killar vet vad Vridmoment är. Hur kan det komma sig, är det genetiskt betingat? Jag är skeptisk.

Jag kände mig nu väl förberedd och for alltså glad i hågen för att shoppa bil. Blev mycket trevligt bemött på en gång. Jag fick provköra flera olika modeller, trots att jag redan visste i princip vad jag ville ha. Men man ville ju gärna inte verka ointresserad och säjaren ville så väl. Det var ganska skojigt att prova olika bilar, man kunde fippla lite med radion och se hur snabbt det gick att komma upp i 120 på motorvägen. Sen försökte jag febrilt komma på olika frågor som skulle verka initierade och visa att jag minsann var kunnig när det gäller bilar. Jag menar: om jag bara frågade om färgen, radion och kollade hur stort bagaget var kanske de inte skulle vilja sälja en ny, dyr fin bil till mig. Jag frågade hur många hästkrafter det var i motorn, det verkade lite insatt.

Till slut satt vi där, säljaren och jag, och fyllde i en beställnings-blankett. "Ja, och så vill jag ha den elektriska stolen - hoppsan, nu blev det allt lite dålig stämning" skrockade jag skämtsamt. Säljaren log artigt. Det var kanske inte så kul.

Efter nästan två timmar var vi klara och jag kunde åka hemåt. Ringde C på vägen och beklagade mig lite över att det tagit sån tid. "Men det TAR tid att köpa bil" sa han. "De flesta människor lägger ner massor med tid bara på att köra runt och titta på bilar".

"Ja, men jag har ju tittat" sa jag lite sårat.

"Visst har du det, men skillnaden är att de flesta tittar i bilhallar, du tittar ute på vägarna när du är ute och kör".

Det tycker jag har fungerat alldeles utmärkt. Man kan se jättemånga olika märken på E6an mellan Malmö och Helsingborg.

I oktober kommer den nya bilen. Det bidde en Audi A4. Den är svart och man kan plugga in sin Ipod i stereon. Jag tror jag kommer att bli riktigt nöjd.

Och jag tror Vridmomentet sitter där det ska också.