Helsinki, Suomi
Skickade följande sms till C idag:
"Jaha, då var det check på Helsingfors. Fint men på något sätt lite omodernt, lite ryskt 50-tal. P väg t flyget nu, har köpt julpynt och choklad. Pussii Suomi-M"
Jag har alltså besökt Helsingfors idag, var klar med mitt möte redan kl 11.00 (jag flög från Kastrup redan 06.20 och låg i princip medvetslös i flygstolen hela resan. Usch vad tidigt). Så efter mitt flygplatsmöte tog jag bussen in till staden för att fördriva några timmar innan flighten hem. Jag har varit i Finland förut men aldrig i Helsingfors. Nu hade jag ju inte läst på så jag strosade lite på måfå efter en karta som jag hade hittat på flygplatsen och hann se Senatshuset, Svenska Ambassaden, Svenska Teatern och den ganska ståtliga järnvägsstationen. Det är ju ingen jättestad utan det kändes mer som ... Karlskrona eller nåt sånt, alltså en relativt liten stad med pampiga byggnader från förr. Lite sorgsnare och kallare bara. Men det är säker vackert på sommaren. Såg många med snygga höga finska kindknotor , många inte så snygga hockeyfrillor (hårdrocken lever i högsta grad i Finland tydligen) och även många hårt blonderade damer. Men de var kanske ryskor. Vaddå jag har väl inga fördomar??
Hann också begå Marimekko - och som jag skrev i sms till Ullisen - tre våningar med BARA Marimekko blir nästan för mycket. Ittala-butiken var betydligt mer sparsam och där köpte jag också två röda julgranskulor i glas.
Varuhuset Stokkmans är ju ett måste i Helsingfors, det är som NK eller Magasin i Köpenhamn kan man säga och riktigt bra. Hittade även där julavdelningen och gladdes åt att se finska jul-entusiaster som rev och slet bland pyntet som om det vore den 23 december. Men jag köpte inget. Jag börjar bli kräsen på gamla dar. Och har inte gjort den årliga julpyntsinventeringen ännu... jag vill ha den KOMPLETTA samlingen julsaker och hellre slänga det fula/nötta innan jag köper nytt. Men jag hittade lite rolig Fazerchoklad på en annan avdelning så det fick det bli.
Lyckades efter viss möda hitta tillbaka till flygbussen och köpte på mig en macka att äta på vägen tillbaka. Tjejen i kassan bara stirrade på mig när jag, långsamt och vänligt, sa vad jag ville ha: "Jag skulle vilja ha en smörgås med mozzarella och skinka". Fick beställa på engelska i stället. Det är ju så knepigt att de vägrar förstå svenska, jag VET ju att de lär sig svenska i skolan. Men icke sa nicke. Och det är ju stört omöjligt att begripa finska, det finns liksom inga ledtrådar överhuvudtaget i det språket.
På flygplatsen hände en annorlunda sak: när jag gick igenom säkerhetskontrollen pep det och givetvis stannade jag lydigt och sträckte ut armarna och blev kollad av en liten tjej som kände igenom hela mig med MED HÄNDERNA. Vi pratar såväl fram som baksida. Väldigt annorlunda, de brukar ju ha en metallgrej eller så känner de bara utmed sidorna. Det är inte varje dag man blir tagen på brösten av en tjej, jag skulle vilja säga typ aldrig, och även rumpan fick sig en liten omgång. Jag blev lite chockad faktiskt.
Nu sitter jag här på den urtrista flygplatsen och äter chokladöverdragen sötlakrits, ungefär sådär sötäckligt som det låter, men omöjligt att sluta äta. Ska nog gå och köpa något att dricka. Snart går planet hemåt igen.
