Allvarligt talat

Man kan hålla sig för skratt i desa dagar.
På den lilla kemifirman där jag jobbar har vi igår varslat 105 personer om uppsägning och det är ju aldrig kul. För dem som drabbas är det förfärligt tråkigt.
För oss som jobbar med personalfrågor finns det något "sötont" i det hela, för nu får vi möjlighet att verkligen visa vad vi går för, nu är vi kungar och de som vet hur det ska gå till och styr processen. Men det är klart att det är trist att omges av ledsna människor hela tiden och det är inte utan att man blir lite tagen, särskilt om det är någon som man verkligen trodde var stark och skulle kunna ta det hela med fattning som blir helt förkrossad.
Då gäller det att gå ur situationen och inte vara mitt i den, som kloka kollegan E säger.
Att ha ett kallt huvud och ett varmt hjärta.
Tur att man har kloka kollegor.

Jag vill också slå ett slag för alla tappra mellanchefer som nu får det mindre angenäma uppdraget att välja ut och säga upp personer som de kanske själva har anställt och tycker bra om. Dessa stackars hålögda människor sover nog inte så gott på nätterna de heller.
Och så får vi inte glömma alla de som faktiskt INTE blir av med sina jobb. De ska ju också fungera och må bra även efter att deras kollegor gått hem.

Vi får hoppas det snart är över.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0