Magdas List
Jag är expert på att skriva listor, varannan sida i jobb-blocket består av listor med saker som ska kollas och fixas, mötestider, mail som ska skrivas och samtal som ska ringas. Jag har nästan blivit så beroende av listorna att om jag inte skriver listor så kommer jag inte ihåg vad jag ska göra. Det som inte står på listan finns liksom inte. Ibland måste jag även skriva listor på helgen. Banal-listor där det kan stå saker som:
- Tvätta
- Städa
- Posten
- Strumpor
Nackdelen med listor är att vissa saker aldrig blir av, de förs bara över till nästa lista. Det finns punkter som jag haft på mina To Do-listor i flera månader. Så plötsligt händer det. Jag får tummarna loss och börjar fixa och dona och vips har jag gort allt på listan.
Idag slängde jag två listor - en jobb- och en privat - där jag fixat ALLT.
VI får se när det händer igen. Many moons will probably pass.
En morgon när vi vaknar...
och vi förstår att vintern har kommit hit.
Snön föll över Skåne igår. Trafikredaktionen på Radio Malmöhus hade fullt upp och uppmanade alla att hålla avstånd och "om möjligt, välja annan väg" för det var "mycket besvärligt på platsen" och "moddigt på körbanan". Jag gillar Trafikredaktionen och har själv en gång ringt in och anmält "häftiga inbromsningar på grund av stillastående fordon i vänster körfält på E6 södergående vid trafikplats Lund". Det var inte utan att hjärtat slog några extraslag när det lästes upp.
Men trafiken igår var faktiskt riktigt rälig och folk låg som vanligt och sniglade i 30 när man kom körande och då blir man tvungen att bromsa och det vill man INTE när det är halt. Jag har vinterdäck och vet hur man häver en sladd, men ändå.
Jag kom i alla fall hem safe and sound.
C gillar inte snö men jag tycker det är mysigt med knarr under fötterna och klarblå himmel och lite bett i kinden när man är ute och går. Mötte idag flera familjer som varit och åkt pulka och snowracer med sina småttingar borta i den lilla backen vid förskolan. Barn i Skåne måste passa på när det är snö, det blir kanske bara ett tillfälle denna vinter då man kan åka pulka. Att sen snölagret är så tunt att de åker på gräset efter tre åk tycks inte bekymra dem.
Stora snögubbar har också byggts i var och varannan villa-trädgård. Inte bara snögubbar utan människor får på sig lustiga mössor när det är snö, jag har själv en mossgrön från NoaNoa som jag tycker är fin, men C tycker den är superful. Jaja, den värmer i alla fall. Och det gäller att använda den när man kan.
I morgon har snön säker smält och vi får sedvanligt slask igen.
Det var roligt så länge det varade.
Allvarligt talat
På den lilla kemifirman där jag jobbar har vi igår varslat 105 personer om uppsägning och det är ju aldrig kul. För dem som drabbas är det förfärligt tråkigt.
För oss som jobbar med personalfrågor finns det något "sötont" i det hela, för nu får vi möjlighet att verkligen visa vad vi går för, nu är vi kungar och de som vet hur det ska gå till och styr processen. Men det är klart att det är trist att omges av ledsna människor hela tiden och det är inte utan att man blir lite tagen, särskilt om det är någon som man verkligen trodde var stark och skulle kunna ta det hela med fattning som blir helt förkrossad.
Då gäller det att gå ur situationen och inte vara mitt i den, som kloka kollegan E säger.
Att ha ett kallt huvud och ett varmt hjärta.
Tur att man har kloka kollegor.
Jag vill också slå ett slag för alla tappra mellanchefer som nu får det mindre angenäma uppdraget att välja ut och säga upp personer som de kanske själva har anställt och tycker bra om. Dessa stackars hålögda människor sover nog inte så gott på nätterna de heller.
Och så får vi inte glömma alla de som faktiskt INTE blir av med sina jobb. De ska ju också fungera och må bra även efter att deras kollegor gått hem.
Vi får hoppas det snart är över.
Många bollar i luften
Jag har i kväll gjort flera saker samtidigt:
- hjälpt P med historieläxan - 4 sidor om stormaktstiden
- haft telefonmöte på engelska med min holländske chef
- skrivit inköpslista till helgens gåsmiddag
- vikt tvätt
- kollat mail
Det blir 5 saker, det tycker jag är ganska bra simultankapacitet.
Nu ska jag bara göra EN sak, nämligen glo på TV, något som jag nästan inte gör alls längre. Det enda jag ser är vädret och sena Seinfeld-avsnitt för jag vet inte vilken gång i ordningen. Men man somnar så gott till pålagda skratt.
All work and no play
Jag vet att ni väntar på helspänn på att tomtemor ska öppna sin magiska julpyssellåda - men just nu är det stressat värre på jobbet och jag ligger efter i julplanen.
Har dock inhandlat den snyggaste julgransfoten och lite annat smått och gott så jag ska nog komma ikapp. Men det blir inget julande förrän tidigast nästa helg. Först gåsmiddag och det är väl egentligen en ganska bra tågordning. En sak i taget.
Har varit på spa i helgen och laddat batterierna tillsammans med mina kära tjejor. Vi konstaterade att det var på tok för många par som kramades i den lilla lilla poolen. Det kändes lite pinsamt. Men en inte helt pinnsmal tjej (dock inte jag) gjorde nästan bomben mitt bland alla kelgrisarna och då skrattade vi desto mer.
Jag fick rygg- och nackmassage och det var superskönt och något man borde unna sig oftare. Hon tryckte på en muskelknuta så att det sa SPRLOINK i ryggen när muskeln slappnade av, det kändes lite som ett gummiband som går av, men det gjorde inte ont. Efteråt är man ju så avslappnad, men det tar väl inte mer än en kvart så är väl ryggen full av muskelknutor igen. Eller heter det muskelknutAR?
Jahapp. Dags att jobba lite igen.
Obama-Day
Ja, man ju inte låta denna dagen passera utan att kommentera presidentvalet i USA.
Jag är glad och lättad även om jag inte följt valkampanjen sådär supernoga. Men lite sådär som de flesta. McCain har jag aldrig gillat och när Sarah Palin kom in bilden så tänkte man att finns det ingen ände på stolligheterna i detta tokiga land?!? Tur att amerikanerna tog sitt förnuft tillfånga, släppte greppet om puffrorna, tog trucker-kepsen på huvudet och körde iväg och röstade.
I de där lägena önskar jag lite att jag vore amerikan så att jag också kunde få stå och vifta med en flagga och gråta lite när min idol, presidenten, håller sitt tal. Och ropa "Yes We Can" jag också.
Det är ju onekligen en viss skillnad mellan de amerikanska och de svenska politiska valmötena: en ensam politiker talandes i raspig högtalare från ABF på ett torg i Sunne alltmedan regnet öser ner, publik bestående av tre tanter i regnkappa, en alkis och en torghandlare från Iran... Det blir liksom inte lika häftigt som 100 000 pers i Chicago med Bruce Springsteen live och storbilds-TV och nån som verkligen verkligen kan hålla tal.
Jag tycker det är häftigt att ha varit med om den dagen då USA vågade välja en svart man till president. Vi får väl se när de vågar välja en kvinna, kanske rentav en svart kvinna! DET vore något det.
Men nu applåderar vi Obama och hoppas att det ska gå bra.
Och som Ulrika skrev på Facebook:
"Please watch over him."
Helsinki, Suomi
Skickade följande sms till C idag:
"Jaha, då var det check på Helsingfors. Fint men på något sätt lite omodernt, lite ryskt 50-tal. P väg t flyget nu, har köpt julpynt och choklad. Pussii Suomi-M"
Jag har alltså besökt Helsingfors idag, var klar med mitt möte redan kl 11.00 (jag flög från Kastrup redan 06.20 och låg i princip medvetslös i flygstolen hela resan. Usch vad tidigt). Så efter mitt flygplatsmöte tog jag bussen in till staden för att fördriva några timmar innan flighten hem. Jag har varit i Finland förut men aldrig i Helsingfors. Nu hade jag ju inte läst på så jag strosade lite på måfå efter en karta som jag hade hittat på flygplatsen och hann se Senatshuset, Svenska Ambassaden, Svenska Teatern och den ganska ståtliga järnvägsstationen. Det är ju ingen jättestad utan det kändes mer som ... Karlskrona eller nåt sånt, alltså en relativt liten stad med pampiga byggnader från förr. Lite sorgsnare och kallare bara. Men det är säker vackert på sommaren. Såg många med snygga höga finska kindknotor , många inte så snygga hockeyfrillor (hårdrocken lever i högsta grad i Finland tydligen) och även många hårt blonderade damer. Men de var kanske ryskor. Vaddå jag har väl inga fördomar??
Hann också begå Marimekko - och som jag skrev i sms till Ullisen - tre våningar med BARA Marimekko blir nästan för mycket. Ittala-butiken var betydligt mer sparsam och där köpte jag också två röda julgranskulor i glas.
Varuhuset Stokkmans är ju ett måste i Helsingfors, det är som NK eller Magasin i Köpenhamn kan man säga och riktigt bra. Hittade även där julavdelningen och gladdes åt att se finska jul-entusiaster som rev och slet bland pyntet som om det vore den 23 december. Men jag köpte inget. Jag börjar bli kräsen på gamla dar. Och har inte gjort den årliga julpyntsinventeringen ännu... jag vill ha den KOMPLETTA samlingen julsaker och hellre slänga det fula/nötta innan jag köper nytt. Men jag hittade lite rolig Fazerchoklad på en annan avdelning så det fick det bli.
Lyckades efter viss möda hitta tillbaka till flygbussen och köpte på mig en macka att äta på vägen tillbaka. Tjejen i kassan bara stirrade på mig när jag, långsamt och vänligt, sa vad jag ville ha: "Jag skulle vilja ha en smörgås med mozzarella och skinka". Fick beställa på engelska i stället. Det är ju så knepigt att de vägrar förstå svenska, jag VET ju att de lär sig svenska i skolan. Men icke sa nicke. Och det är ju stört omöjligt att begripa finska, det finns liksom inga ledtrådar överhuvudtaget i det språket.
På flygplatsen hände en annorlunda sak: när jag gick igenom säkerhetskontrollen pep det och givetvis stannade jag lydigt och sträckte ut armarna och blev kollad av en liten tjej som kände igenom hela mig med MED HÄNDERNA. Vi pratar såväl fram som baksida. Väldigt annorlunda, de brukar ju ha en metallgrej eller så känner de bara utmed sidorna. Det är inte varje dag man blir tagen på brösten av en tjej, jag skulle vilja säga typ aldrig, och även rumpan fick sig en liten omgång. Jag blev lite chockad faktiskt.
Nu sitter jag här på den urtrista flygplatsen och äter chokladöverdragen sötlakrits, ungefär sådär sötäckligt som det låter, men omöjligt att sluta äta. Ska nog gå och köpa något att dricka. Snart går planet hemåt igen.
Du är vad du äter?
Krönika från HD 30/10 - för er som glömde klippa ut och spara...;-)
Läste i Allt Om Mat att svarta urkärnade oliver på burk väldigt i själva verket är GRÖNA oliver som FÄRGATS svarta!
Detta gör olivföretagen eftersom de inte pallar att vänta på att de svarta oliverna ska mogna och bli svarta på naturlig väg. Dålig stil tycker jag och känner mig lurad.
Men det är samtidigt en festlig tanke att alla som har sagt: "Jag gillar inte gröna oliver, bara svarta" - de har hela tiden mumsat på gröna utan att veta om det.
Alltså ska man köpa svarta oliver med kärna i fortsättningen. Om det nu är svarta man vill ha. Om man vill ha gröna kan man ju också köpa svarta. Ganska praktiskt när man tänker på det.
Det är ju i och för sig ganska vanligt med livsmedel som luras. Räksallad på burk innehåller oftast allt annat än räkor, räkorna har inte ens varit i närheten av burken. Men de ser goda ut på bilden.
Vad som varit i närheten av och sedermera återfinns i korven vill man inte ens tänka på. Men man tycker att räksalladen smakar räkor och att korven är god ändå. Ibland vill man helt enkelt inte veta vad det är man stoppar i sig och lika bra det kanske. Det finns ju faktiskt människor som blir allvarligt chockade när de får veta att leverbiff faktiskt är gjord av lever.
Och så har vi det här med pommesen till hamburgaren - en bekant som jobbat på ett margarinbolag påstod en gång att den frityrolja som säljs till hamburgerkedjorna är lite lite härsken - eftersom kunderna gillar den smaken! När försök gjordes med färsk olja så blev det inte lika gott tyckte testgruppen. Det kan vara en skröna men tänk på detta nästa gång ni ska handla en extra stor pommes och jag lovar att ni kommer att välja den lilla morotspåsen i stället.
Min familj brukar köpa ekologiska grönsaker och frukt. Ofta säger vi att det ekologiska smakar minsann mycket bättre och mycket mer. Men jag måste erkänna att jag ibland tycker att vissa grönsaker smakar lite konstigt - förmodligen för att de inte är preparerade med tillväxthormoner och insektsgift som säkert många konventionellt odlade grönsaker är. Alltså har man blivit så van vid konstgjorda och konstiga smaker att man inte längre vet hur det egentligen ska smaka. Jag tycker tydligen det är GOTT med kemikalier. Och det är ju lite läskigt.
Jag vill därför slå ett litet slag för naturlig mat, mat som är som den är och smakar som den ska smaka. Till exempel surströmming, som jag faktiskt gillar. Då kan man snacka om en naturlig process, inga konstiga tillsatser eller förskönande omständigheter där inte! Även om första mötet med surströmmingen kan vara tufft så blir det bättre, tro mig. Kan man vänja sig vid härsken pommes så kan man vänja sig vid surströmming. "It´s all in the mind" som en kompis brukar säga.
Kanske är ändå framtiden det där pillret som gör att allting smakar gott som någon kvällstidning testade för ett tag sedan. Ett sånt piller skulle ju innebära att man aldrig behövde kasta rester som luktar lite mystiskt och att även den störste surströmmingsskeptikern skulle kunna komma på skiva.
Och blir man inte mätt kan man alltid åka och köpa sig en stor pommes. Mums fillibabba.
Hej då Halloween
Samtidigt är det ändå ganska kul med snitsigt skurna pumpor och monstermasker och slajmigt godis. Lite kul måste man ju få ha. Så igårkväll serverade vi en liten Halloweenmiddag! Fördrink blod och råtthjärnor (blodapelsinjuice och valnötter) huvudrätt trollhår med larver och inälvor (svart pasta och skaldjurssås) och hjärnsubstans med råttkadaver (jello med geleråttor i). Grabbarna tyckte det var kul men ganska äckligt också. P var ute på en liten Trick Or Treat-runda och fick ihop en ansenligt mängd godis. Men själva fick vi bara ett besök av två små häxor trots att vi hade laddat med en stor påse bilar. Jaja.
I USA såg vi många roliga Halloween-prylar i en affär i San Francisco, just då kändes det inte aktuellt, men igår ångrade vi lite att vi inte köpte en karamellskåll i form av Frankensteins huvud. För att få tag i godiset stack man in handen i Frankensteins mun och då hördes ett läskigt skratt. Ganska effektfullt faktiskt. Vi får köpa den nästa gång vi kommer dit.
Nu är det dags att ta tag i julförberedelserna och den årliga gåsamiddagen. I love traditioner!
