Bilkö
Jag hade langat lite barnvagnsgrejor till familjen W som begåvats med Världens Minsta Axel häromveckan. Känns ju helt SJUKT att mina långa pojkar har varit sådana där små grodor en gång i världen. Och att de har legat i min mage! Det ger en märklig Alien-känsla att tänka på det, inte helt angenäm.
Hursomhelst, jag var alltså på väg hem och svängde ut på motorvägen i godan ro och SMACK så satt man i en bilkö. Funderade lite på om det bara var taskig bilkörning eller om något verkligen hade hänt, när jag i backspegeln fick se en ambulans försöka ta sig fram. Den sicksackade på vägrenen och in mellan alla bilar, och ÄNDÅ var det bilar som inte flyttade sig trots att de satte både sirener och helljus i nacken på dem. Jag har inga problem med att täppa till för vanliga privatbilister som försöker tränga sig, men ambulanser ska ha fri lejd -det ligger ju faktiskt folk och blöder nånstans därframme! Detta har vi ju pratat om.
Detta är förresten lika obegripligt som att folk kastar sten och glåpord efter brandmän som försöker släcka hus som står i ljusan låga. Vad är det?!? Brandmän är starka, modiga och räddar liv (lite som Bamse) och man kastar inte sten och glåpord på dem. Kasta på varandra i stället. Sikta på huvudet, det är den minst värdefulla delen på folk som ger sig på brandmän.
Här måste något göras , tänkte jag och greppade telefonen och ringde - TRAFIKREDAKTIONEN PÅ SVERIGES RADIO (020-999444). Efter en liten stund svarade en sömnig yngling och när jag redigt och klart berättade om läget: "Långa köer på E6 norrgående, utryckningsfordon har svårt att komma fram" så svarade han bara surt:
" Det vet vi redan, Vi har redan informerat" och så var det inte mer med det. Inget tack eller nånting fast jag bara försökte hjälpa till. Och inte informerade de nån gång på radion (i alla fall inte förrän jag upptäckte att jag råkat stänga av trafik-informations-funktionen på bilradion...). Men jag kommer att ringa trafikredaktionen igen, var så säker. ALLT ska man behöva ta tag i och styra upp.
Så jag spenderade en timme i bilkö eller snarare i fläckvis snigelfart (5-10 km/tim). Då önskar man att man hade haft något att äta eller dricka och krafsar desperat i handskfacket och väskan efter något att stoppa i sig. Inte ens ett tuggummi hade jag. Och inget sällskap heller. Men jag hade radion - Kvällspasset i P3 har blivit alldeles för pretentiöst och homoerotiskt (skämtsam heterokärring göre sig icke besvär), på P4 pratade de ett språk som jag inte förstod så det fick bli P2 och klassiskt. Fungerade utmärkt. Enerjy och sånt trams klarar jag inte av.
Annars får man roa sig med att titta in i bilarna runtomkring. Många har väldigt mycket grejor hängande i backspegeln: CD-skivor, kramdjur, radband och minityrfotbollströjor är vanligt. Verkar störigt.
I andra bilar åker väldigt många, jag såg flera bilar med 4-5 pers hoptryckta i baksätet. Ofta röks det ganska mycket i dessa bilar, och nu vill jag inte vara sån, men de flesta hade polska registreringsskyltar. Det verkar jobbigt att åka så många och röka hela tiden i en liten bil hela vägen från Polen.
I de stora, feta, höga bilarna åker oftast ensam man som pratar i telefon via sitt bluetooth-headset. Att ha ett sådan headset i bil må vara hänt, men det må ICKE vara hänt i affär, på restaurang eller i övrigt på allmän plats om man inte faktiskt pratar i det. Det är nämligen ingen accessoar.
Lastbilschaffisarna, dessa vägens tusenkonstnärer, passade på att städa hytten, koka nytt kaffe och surfa lite på nätet. Jo det är säkert, jag såg en som satt med en laptop på ratten. Eller var det en stor GPS månne. Annars ser man en GPS i snart sagt varje bil, till och med gamla rostiga Hondor från -81 har en GPS-mojäng uppklabbad i rutan. Jag har ingen GPS. Jag hittar ändå och vad är det för fel på kartor?
Snart passerade vi olyckan. Man blir alltid lite illa till mods och försöker diskretglo så mycket man orkar och tänker usch och fy, det kunde lika gärna varit jag som låg där i ambulansen.... Hörde senare att 6 personer skadats och det var glas överallt och flera kvaddade bilar. Och just den sträckan ligger jag och kör som en idiot var och varannan dag. Makes you think.
I alla fall i några minuter för strax därefter lättade kön och alla kunde raskt komma upp i den normala marschtakten 135 km/timmen och ligga alldeles för nära och göra lite tok-omkörningar och så. Som vi alltid gör på motorvägen.
I morse tog jag tåget.
Jag sa ju att du skulle stanna och äta lasange, då hade du iallfall inte varit hungrig där i bilen. Du är iallafall vår bästa langare och regnstället till vagnen satt som en smäck, nu har jag inget att skylla på när det regnar ute o man vill helst kura upp i soffan o glo på alla allmänbildande talkshower som finns.
Angående de som du nämnde som kastar sten på brandmän och ambulanspersonal. Jag läste någon annanstans att det handlar om rasism - mot svenskar.
De flesta brandmän och sjukvårdare är ju som sagt svenskar och symboliserar alltså Sverige. De som kastar sten är oftast andra generationens invandrare ute i förorterna som t ex Rosengård, Hammarkullen, Tensta m. fl. Detta problem finns i de flesta av sveriges större städer förutom storstäderna. I Karlstad, Örebro, Helsingborg osv har samma fenomen uppstått, invandrare som hatar svenskar och det land som försörjer dem.
Jag har själv en dotter tillsammans med en svart kvinna och har upplevt rasismen från flyktingarna/invandrarna på nära håll. Mitt ex fick hela tiden glåpord för att hon var tillsammans med mig, en svensk. Min dotter var de andra flyktingungarna mycket aggressiva mot för att hon hade en svensk far. Vi var tvungna att flytta.
Denna omvända rasism är dock något som inte media vill kännas vid. Det passar liksom inte in i deras bild.
