Magdas Blogg

Konfirmationen är nu avklarad. Två stolta 15-åringar i vita kåpor och sen i sina första kostymer, stiliga och lite generade, uppvaktades av tjocka släkten och alla hang-arounds i olika konstellationer. Det är ju alltid lite … hrm -intressant när flera olika släkt- och familjekonstellationer ska föras samman. Styvföräldrar, plastsyskon, kusiner, pappas tjej, låtsasfarmor, bryllingar och gudföräldrar… Det skulle kunna bli rena rama Norén, men det blev nästan Saltkråkan i stället. Alla var glada och trevliga och hälsade på varandra och det kändes lätt schizofrent men ändå härligt och vänligt där på kyrkbacken.

Vad gäller själva konfirmationen i kyrkan så ska jag inte gå in för mycket på den för en sån sak ska upplevas live tycker jag. Men den var väldigt fin och G o J var hur duktiga som helst och det sjöngs och dansades med stort allvar och ljusa blickar. Det är VÄLDIGT långt från den uppfattning många har om konfirmation med långa, dystra tal och knepiga förhör om Bibeln, tvärtom är det ljust och roligt och på ungdomarnas villkor. I alla fall i vår församling. Jag tror alla var rörda och berörda när de gick därifrån.

Jag var det definitivt och Mamma och jag grät en liten skvätt under första psalmen, för här skulle ju Pappa förstås ha varit med. Han var nog ändå med på nåt sätt - det var ju många som skulle varit med denna dag --- men vi tror de hade gått ihop och samlat till vackert väder för det var OTROLIGT varmt och soligt och somrigt på alla sätt och vis.

Efteråt blev det kaffe och kaka och sol och bad och prat och glam hemma på terrassen ( ja badet ägde rum på stranden men ändå). Konfirmanderna öppnade presenter under stort jubel och ja, det blev en kamera till G och en klocka till J. Plus en massa andra fina presenter.

Det var svettigt under partytälten men alla höll god min och drack vin och vatten om vartannat. Bubben smög runt och åt smulor som fallit och blev troligen även matad med diverse av snälla människor. Detta märks nämligen några timmar senare när han fiser så ögonen tåras på alla inom fyra meters radie… Inget kalas utan gas, tycker Bubben.

Framåt kvällen drog sig folket hemåt och lika effektivt som vi ordnar fest, lika effektivt röjer vi, så vid halv elva kunde vi ta en sista slurk vin och pusta ut.

Stort tack till Gisela, Ingrid, Carolina, Fredrik och de andra ungledarna! Förmodligen har ni gjort större intryck och påverkat killarna mer än vi nånsin kommer att få veta.

Tack också till härliga släkten - vi glömde ju ta gruppfoto som är så skoj, men ni kan väl skicka bilder som blev bra! Särskilt mästerfotografen lilla E :-D.

Nu börjar förberedelserna för USA-trippen på söndag!