Happy New Year!
Jag har firat en annorlunda nyårsafton.
Jag har nämligen firat den tillsammans med 7 kyrkomusiker och en pianist.
Och då duger det inte med ett vanlig sånghäfte till maten, utan då delar man ut Händels Messias (hela verket) som sångblad och så kör man Sing-A-Long-Messias. ALLA delar, även solopartierna.
Det har jag aldrig varit med förut. Som tur är har jag sjungit Messias några gånger så jag klarade mig ganska bra, och nån skönsång var det ju inte precis trots allihop studerat både 4 och 5 år på Musikhögskolan. Men det var bisarrt. Dessutom bjöds det på Brahms på violin framfört av en brådmogen 17-åring som i övrigt tillbringade kvällen med att öva på sin violin nere i tvättstugan alternativt lyssnade på någon symfoni med partituret i knät. Hör ju inte heller till vanligheterna precis. Men det är väl tur att det finns sådana ungdomar också. Och kanske tur att inte alla ungdomar är sådana...
Annars bjöds det på massor med goda rätter och massor med goda viner så man blev lite lurig långt innan 12-slaget. Det konstigaste av allt var att det visade sig att jag första året på gymnasiet gått i samma klass som värdinnans lillasyster - hon är nämligen från Töreboda visade det sig och det är ju inte så många som är det. Sen vet jag inte om det var detta faktum eller vinets inverkan som gjorde det - men vi blev tokglada för det resten av kvällen och skrek "men det är ju inte KLOOKT" med jämna mellanrum. (Jag kände alltså inte värdparet sen tidigare, det är studiekompisar till C.)
Alla övriga deltagare på festen (förutom värdfamiljen på 4 pers) skulle sova över - totalt 19 - nitton! - personer. Det kändes väldigt rätt att bo på hotell i det läget. Det där med att sova på tunn madrass i ett hörn i vardagsrummet - jag vet inte, been there, done that liksom... Är man bara några stycken och känner varandra väl, ja då kan det funka en natt, men 19 pers i samma hus som ska springa om varandra och köa till toan... Heder och ära åt värdfamiljen som lyckades skrapa ihop madrasser till alla! Men jag såg också några luftmadrasser pumpas upp och det är ju inte så skoj.
Tillbringade Nyårsdagen på resande fot förutom lunch hos C:s syster på vägen så jag missade Ivanhoe. Hur gick det i år? Valde han fortfarande den mesiga prinsessan och inte Rebecka och hade James Mason samma toppiga hatt?
Jag trodde länge att Ivanhoe var baserad på en sann historia. Och nånstans inom mig hoppas jag nog fortfarande det lite grann.
Nyårslöftena är samma gamla vanliga som alltid: börja träna, gå ner 10 kg, bli bättre på att ringa gamla vänner... Såg med ett halvt öga på TV någon som sa att det där med att börja sitt nya liv på Nyårsdagen är verkligen ingen bra ide. Då är man lite bakis, man vill bara ha socker och fett, man har inga pengar och man vill bara ligga på soffan och glo på dålig TV. Nej, nån gång i mars är ett bättre datum att starta ett nytt liv.
Är benägen att hålla med, särskilt som vi klämde i oss både chips, läsk och choklad helt utan hämningar i bilen på vägen hem igår. Och sen blev det pizza till kvällsmat. Men vi får väl smyga igång lite denna veckan, och från och med måndag är det slut på sötebrödsdagarna.
Ska bara äta upp den sista knäcken först....
