Ett danspass
Jag tyckte det var synd att Richard Herrey åkte ur Lets Dance i fredags. Men han hade väl inte det där folkliga stödet som bonden och snickaren har. Han var visserligen inte outständing bra just i fredags, men han kan dansa och det är väl taskigt om det ligger honom i fatet. Det hela går ju ut på att just kunna - dansa.
I så fall tycker jag inte att de ska ta med folk som har någon typ av dansbakgrund. Vad ska de göra härnäst - ta med Anneli Alhanko och Karl Dyall nästa år och så kan de åka ut till förmån för nån som inte kan dansa alls ens om de försöker. Björn Hellberg eller Carola kanske. Nu kanske Fyrans producenter snor denna idé rätt av, men kom ihåg var ni läste det först!
Av någon anledning är det lättare att fördra och göra sig lustig över att män inte kan dansa. Kvinnorna tycker man mest synd om.
Lets Dance har genom åren väckt starka känslor i vår familj. I fredags slog det oss att C förra säsongen blev så upprörd när Sahlene åkte ut så han skrev ett känslosamt mail till Fyrans tittarombudsman OCH la in ett inlägg på Lasse Brandebys hemsida som löd nåt i stil med "Lasse! Hoppa av!".
Ofattbart skojigt att C (Trotskijst, människovän och kulturhjälte) av alla människor gjorde detta, jag gapskrattade säkert en kvart när det kom på tal för jag hade totalt glömt bort det. Men vi får väl erkänna att det var lite vin med i bilden också. Både då och i fredags.
Men den där snickaren med sin tangorabatt och sitt oljiga hår - det hjälps inte hur mycket bringa han visar, han är ju stel som en pinne och snudd på pinsam just på grund av det.
Daniel Da Silva däremot, han kan få vara min låtsaspojkvän anyday.
Men så är jag ju också svag för skäggiga, brunögda män...
RH tog hela tävlingen för seriöst, likaså hans partner Cecilia. De hade bestämt sig för att vinna för de tyckte de var bäst och det lyste igenom. Då vinner man inte folkets stöd.
