En juloholics bekännelser
Ytterligare en krönika från HD - för er som inte läst den redan...
Hej, jag heter Magdalena och är juloholic. Och det har jag varit länge.
Jag skyller allt på min lyckliga barndom. Jag är uppvuxen i en prästgård på landet där det alltid var snö på vintern. Kvällen innan julafton fick vi barn inte gå in i salongen för där hade pappa klätt granen och den fick vi inte se förrän den tändes på julaftons morgon. Tidiga juldagsmornar väcktes vi av att kyrkokören sjöng upp sig inför julottan nere i hallen och då smög vi barn oss upp ur sängarna och kikade ner på dem genom trappan. De luktade snö, hyacint, glögg och lite svett. Utanför hördes bjällerklang när folk åkte släde till julottan. Det satt facklor nedstuckna i snön och vi fick varm choklad och lussekatter till frukost. Det var rim på alla paket, rimfrost på alla fönster och tecknad film på TV på morgonen. Tänk Madicken förflyttad till sent 60-tal så förstår ni. Jag har fått julen med modersmjölken och vissa hävdar ju också att juloholism kan vara ärftlig. Men jag har åtminstone accepterat mitt beroende och det är ju alltid bra med insikt. Som tur är har jag en förstående familj som tycker om mig som jag är, både med och utan tomteluva.
Jag har så här års mycket svårt att låta bli att överkonsumera julen och går loss totalt från september och framåt. Jag köper alla julspecialtidningar som finns och läser dem GRUNDLIGT från pärm till pärm. Jag tycker INTE det är för tidigt att julskylta i oktober. Ingen är gladare än jag när det är dags att börja öva in julsånger i kören. Jag börjar planera inför julen i mycket god tid. Sill ska läggas in och snaps ska sättas och nån gång ska jag göra det där avancerade pepparkakshuset och spritsa det så där snyggt och klumpfritt. Jag samlar på ovanliga julskivor (vad sägs om "A Twisted X-mas " med Twisted Sisters?) och jag surfar runt på alla möjliga och omöjliga sajter på nätet för att hitta den ultimata julprydnaden och ja, jag är beredd att betala 800 spänn för en toppstjärna till granen. Men jag är inte bara juloholic, jag är dessutom mycket kräsen. Jag vill bara ha snygga julsaker och det bästa och godaste på julbordet. Jag gillar inte kitsch och massproducerade tomtar från Taiwan utan går mer på den avskalade nordiska stilen med inslag av folklore. Än har jag inte fått till den ultimata jul-looken på vårt hem, men det kan också bero på att vi inte bor i sekelskiftesvilla med glasveranda, det är nämligen det som måste till för att få det perfekt. Det är så svårt att hitta löstagbara glasverandor på nätet.
Min vän U har utnämnt mig till första klassens julsnobb, det har hon kanske rätt i. Men i smyg drömmer jag om en riktig amerikansk julbelysning , kanske en tomte med släde, på tacknocken...
Det är minsann inte så lätt att vara juloholic alla gånger. Ofta får man utstå spott och spe på arbetsplatser och i andra sammanhang där det finns gott om personer som tycker att man är jättekonstig för att man skriver in almanackan när årets julglögg släpps på Systemet eller köper julgranspynt som souvenirer från sommarsemestern.
Det är kanske som så att man har inte roligare än man gör sig. Och jag har roligt med mitt julande. Kan jag dessutom göra någon annan glad på kuppen, så är det väl bra? Julens budskap i ett nötskal liksom.
Så tänd det första ljuset på söndag och bjud in grannen på en kopp glögg. Och bli lite juloholic du också. Bereden väg för Glad Advent!
It runs in the family....
Kan inte annat än hålla med dig. Julen är härlig (även om jag inte växt upp med glasveranda och snö varje jul). Julottan besökte vi, mamma och jag iväg i ottan och sedan åt jag resterna av ris á la maltan till frukost när vi kom hem./M
Fast jag tycker om dig iallafall, fast du är en julsnobb. Egentligen är jag nog bara avundsjuk för att jag inte har ork o engagemang att leta upp det ultimata julpyntet, som detta år verkar vara en dyr toppstjärna från Georg Jensen ;-)
Är också julromantiker. Drömmer alltid om en blandning av Fanny och Alexander-julen, Madicken och Rydbergs "Tomten". Sedan blir det alltid lite mer antiklimax på själva julafton - lite Roy Andersson möter Lars Norén. Hmmm... Men det är då man får fokusera på tiden <i>innan</i>. Den som är just nu. :)
Nu går jag verkligen down memory lane. När vi var små och gick och la oss den 23:e så var allt som vanligt, och när vi vaknade den 24:e så var granen klädd, juldukarna strukna och utlagda, lummer över alla tavlor, tomtarna utställda, ljusstakarna likaså etc. Då hade mamma stått minst halva natten efter vi somnat och fixat allt detta. Den magiska känslan man hade när man gick upp och såg allt detta på morgonen den 24:e, kan jag bara förmedla en del av den till mina döttrar är jag nöjd.
