En Annan Dag Jul

Julen har varit konstig hos oss i år.

Vi stressade som galningar hela december och hann knappt med det som skulle hinnas med även om vi hämtade upp det mesta på upploppet. Söndag innan jul utbröt mindre kris i familjen vilket renderade i ett jullovslångt utegångsförbud för P. Inte något som direkt bidrog till stämningen då han är olympisk mästare i att sura. Hursomhelst lättade det betydligt på Lillejulafton och efter att vi hade tillverkat en julkrubba i pepparkaksdeg var alla på ganska gott humör igen.


Vi firade vår julafton med pojkarna den 23:e i år och det har vi aldrig gjort förut. Det var mycket trevligt, grabbarna hade rimmat på paketen helt på eget bevåg detta år och det var ju första gången och kollossalt uppskattat av alla. Julemor tog detta till sitt hjärta och begrundade det.
Julbordet asades fram och det var riktigt lyckat i år, även om den hemgravade laxen var lite funky, god men mer åt sushi-hållet än det gravade hållet.
På julaftons morgon for killarna till De Andra Föräldrarna och vi var själva.

Och på nåt sätt kändes det som om julen redan var slut fast det var Julafton för alla andra människor. C har jobbat mycket dessa dagar och jag har hängt med på en del, men igår var han ledig på dagen och vi slappade i soffan hela dagen. Vi är ganska dåliga på att slappa, efter bara några timmar blir vi rastlösa och otåliga trots att vi egentligen hade behövt vila ett tag till. Tog en timslång promenad i solen. Telefonen har varit knäpptyst hela julen förutom ett snabbt tjohej- och-god-jul-samtal på julafton från Brorsan med familj i Hufvudstaden där Modern också befinner sig.

Idag är det Annandagen och C jobbar hela dagen. Jag sitter här själv med Bubben som sover gott efter att han och jag gått en rask morgonpromenad i det snygga frostiga vädret. Dricker kaffe som jag idag smaksatt med kanel. Det känns piffigt men lite ensamt.
Jag har haft bättre jular i min dag. Och även om jag älskar C över allt annat och hyllar våra ensamma vuxenjular så kan jag erkänna att jag helst av allt skulle vilja ha alla mina barn, alla mina syskon och moder och resten av hela tjocka släkten här och ha riktig Fanny & Alexander-jul med stänk av Norén. Men det kommer förmodligen aldrig att hända och det är lite sorgligt att inse.

Vi får väl se vad 2009 har att komma med.
Man har ju som bekant aldrig roligare än man gör sig!

God fortsättning allihop!!

Kommentarer
Postat av: Brorsan

Som tröst kan jag översända MITT recept på gravlax. För den blev verkligen lyckad i år.

2008-12-27 @ 22:36:26
Postat av: Gabriella

Later mysigt tycker jag. Goder Jul horru! Min kare make fick blodad jul-tand i ar. Och det tackar jag er alla for. Och man vet aldrig var the Omontes firar jul i forsattningen, sa man ska aldrig saga aldrig (och redan Fanny & Alexander hade ju en ganska rejal stank av Noren i sig. Inget kalas utan kras. Eller hur man nu sager. Tjo!)

2009-01-01 @ 23:59:25
Postat av: Eva Sara

Tycker också om STORA jular - förstår att det känns konstigt att bara vara två när du egentligen tillhör en stor familj. Varför ska alla bo på så olika ställen? Jag har väl säkert tidig (?) medelålderskris men det är vore mysigt att ha alla lite närmre sig... oftare... Saknar mina systrar mycket - men som tur var hade vi många hemma till jul. :)
Kram /sara

2009-01-05 @ 23:05:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0