Vad är egentligen pilates?
Surfade runt lite för att kolla olika träningsställen. Vad ska man satsa på - core, kettlebells eller kick and box? Jag VILL verkligen börja träna men även om viljan är stark är köttet svagt. Man kanske inte ska fundera så mycket utan bara bestämma sig för dag och tid och så går man dit vare sig man vill eller inte.
Åt lite choklad och drack kaffe. Hittade min pilatesboll i garderoben. Undrar var jag har DVDn som följde med. Är det fånigt att träna framför TV:n? Hmm.
Kom att tänka på att en kille på mitt fd jobb berättade att han ska fasta i 14 dagar. Enligt honom kunde man leva på grönsaksavkok och vatten längre än så.
Jag (skämtsamt): Grönsaksavkok? Ska du dricka potatisvatten?
Han (helt allvarlig): Ja det ska jag.
Jag (ännu mer skämtsamt): Okej du vet att du kommer att lukta ganska illa.
Han (helt gravallvarlig): Ja det vet jag. Det får man ta.
Och i den sekunden slog det mig att faste-killen inte precis luktar rosenknopp i vanliga fall så skillnaden blir väl högst marginell.
Fasta är nog inget för mig. Jag skulle förmodligen smygäta när ingen såg och jag vill absolut inte lukta illa. Som sagt, köttet är svagt.
Jag får kanske flytta till Nigeria.
Ett riktigt blåbär
Såhär på höstkanten känner jag mig lite kriminell.
Jag ser så mycket frukt som hänger och förgås på grenarna utan att någon tar hand om den. (TROR JAG, förmodligen sitter trädägaren inne vid köksbordet och planerar för såväl syltning som saftning.) Men jag känner en stark längtan att PALLA frukt. Jag tycker att ett litet plommon på vägen gör väl inget? Samtidigt - det börjar med ett plommon och slutar med hela skåpet fullt med äppelmos och den kan då ha en liten besk eftersmak om den är kokt på förbjuden frukt. Så än så länge låter jag bli.
Känner också ibland att jag vill plocka blommor som hänger ut över vägkanten från trädgårdar. En gång snodde jag faktiskt en pion som var knäckt av regnet och som hade legat ute på trottoaren hela dagen. När jag gick kvällspromenad så plockade jag upp den och tog med den hem och satte den i en vas med ett gäng köpepioner. Men varje gång jag såg den där pionen så tyckte jag den såg lite mer luggsliten och förebrående ut än de framstressade odlade kompisarna som jag hade köpt på torget. Så synden straffar sig själv helt uppenbart.
Hursomhelst tycks det vara plommonår i år och plommonträdsinnehavare brukar klaga sin nöd på att de inte kan göra av med alla plommon. Har ni för mycket frukt - kom med den till mig så ska jag göra en smaskig plommonpaj och koka chutney. Visserligen brukar min sylt- och saft-lusta gå över när jag ska skriva piffiga etiketter på gammaldags men ändå lite modernt manér. Får aldrig till den snygga arkitekt-handstilen utan det ser oftast ut som om en 5-åring skrivit etiketterna. Det tar ner onekligen ner piffighetsfaktorn.

Såhär ska det se ut ju...
I min barndom var hemmagjord salt, syft och marmelad nästan det enda som serverades och lyckan var stor när man nån enstaka gång fick Bobs Apelsinmarmelad på rostemackan. Men nu uppskattar jag verkligen hemmagjort. Jag får kolla var Fru Johansson säljer blåbär härnäst och köpa några kilo.
Fru Johansson är en dam som säljer blåbär med blixtens hastighet. Hon sätter in en liten ful radannons i tidningen där det står ungefär: ”Blåbär/lingon säljes. Shellmacken 8.05, Glumslöv 8.15, Häljarp 8.20… ” och så fortsätter det så genom hela Skåne med ett stopp var femte minut. Det är LITE mer än 5 minuter mellan orterna i Skåne oavsett vad norrlänningarna tror. Man undrar hur detta går till – ska man handla i farten ungefär som en Tour De France-cyklist får sin dricka från följebilen? Jag måste testa.
Men som sagt, har ni frukt och bär över så…
Hasse has left the building
Jag vet nu inte om det är han som är surpuppan som kallar sig Hasse eller Anonym och skriver tråkiga kommentarer till mina inlägg, men om så vore skulle det ju på ett sätt vara ganska crazy. I så fall har "min" Hasse mer humor än jag nånsin kunnat ana. Och ett osannolikt pokerfejs. Men nej, jag tror det ändå inte.
(För dem som undrar över Hasses, Anonyms och andras elaka kommentarer, så kan jag berätta att jag faktiskt tagit bort de flesta kommentaerna direkt. Tycker det blir tråkig stämning på bloggen. Häromdagen gick dock skam på torra land och jag var bara tvungen att kommentera. Men nu släpper vi det tycker jag. Tack JB för din härliga kommentar, skrattade så tårarna rann. DET var rolig humor.)
Låt oss återgå till Företaget, Hasse har som sagt lämnat. Och snart ska även jag sluta. Närmare bestämt nästa vecka. Det har varit klart sen i april, och jag har tyckt att jag har haft oceaner av tid på mig, men som alltid blir det körigt på slutet. Det gäller liksom att haka av i tid och inse att det där HINNER man inte lösa! Men jag har tokrensat bland alla papper och hoppas att nästa man/kvinna inte ska svära ve och förbannelse över att jag inte haft ordning på grejorna.
Så kommer det här med avtackning. Apropå elaka kommentarer så har nog de flesta vid det här laget hört kommentaren jag fick:
"Varför ska du sluta? Trivs du inte med oss längre?"
"Tja, jag har ju fått ett nytt jobb som jag tror passar mig bättre och det har ju ibland varit ganska tufft här..."
"Ja, men så är du ju också väldigt illa omtyckt av många här. Och ifrågasatt".
Vad svarar man på det? Tack? Det känns som att beslutet att lämna är ganska så rätt i alla fall. Har därför bestämt mig för att undanbe mig alla former av avtackning, det skulle ju kunna bli ganska pinsamt om typ tre personer dök upp ELLER om alla satt där bara för att få en tårtbit. Det är oftast prinsesstårta på avtackningarna och det är inte så gott tycker jag. Give me a kladdkaka äny day säger jag.
Annars gillar jag att ordna avtackningar och kalas för andra, men har aldrig känt mig bekväm med att själv bli avtackad. VIll helst bara glida ut i kulissen och vara i ljust minne bevarad. Nu fick jag ändå två fina flaskor vin och ett presentkort på ansiktsbehandling av min personal och på tisdag kväll ska jag ut och äta med två kvinnliga kollegor så det blir ganska lagom tycker jag.
Är idag lite halvledig och funderar på att koka äppelmos. Men det blir väl att man häckar framför OS, dricker kaffe och slösurfar på American Idol och Strawberry.net (en sida där man kan köpa makeup och sånt billigt från HongKong. Väldigt prisvärt faktiskt, man kan bl a beställa Bumble&Bumble-schampo och lite annat som inte finns att få tag på här hemma- tack för tipset Cecilia!). En riktig slackertillvaro. Skulle kunna vänja mig vid det.
Hasse börjar sitt nya jobb på måndag. Lycka till.
Till Anonym
tack för att du läser min blogg. Och tack för att du skriver inlägg ibland, det är ju inte alla som har tid och energi att göra det. Men jag tycker det är lite synd att du bara kallar dig för Anonym - de flesta ger sig till känna och därmed kan man kontakta varandra via varandras bloggar eller på annat sätt. Det kan vara lite kul.
Samtidigt undrar jag vad du egentligen vill med dina kommentarer. Om du hade läst allt jag har skrivit det senaste året så hade du kanske förstått min humor och att jag faktiskt rackar ner lika mycket på mig själv som på företeelser jag ser runt om kring mig. Därför känns det trist att du BARA skriver kommentarer som är negativa. Visst, en blogg är öppen för alla, men du har också kritiserat mig för att inte ha annat att göra än att klaga på andra.. ehh, men själv då? Du kanske ska läsa en annan blogg som du gillar och som stämmer mer överens med din syn på livet och bli lite glad i stället för sur och irriterad. För man blir minsann inte så munter av att läsa dina kommentarer.
Dessutom - mina inlägg gällande OS har ingenting med avundsjuka att göra. Du har missat poängen, framför allt i mitt senaste inlägg. Man kan knappast vara avundsjuk på tyngdlyftaren som vann ett guld som han tillägnade sin döda hustru...
Nä, hitta ett annat forum för dina Magnus Bettner-wannabe-manér, ett forum där det kanske dessutom uppskattas.
För jag gör det inte.
Ja, jag skulle bara säj' det som man säger i Osby.
OS-kommentarer
- Borde man inte ha en övre åldergräns i OS? Vill vi verkligen se gamla stötar spela pingis? Jörgen Persson är lika gammal som jag...
- Är pingis en sport? Är det inte en hobby, som schack och modellflyg? Känns rätt så 70-tal.
- Jag har sagt det förr och jag säger det igen: borde det inte vara lag på rakad eller i alla fall ansad armhåla när man gör segergest?
- Borde det dessutom inte vara förbjudet med knästrumpa, ni vet den där HÅRT uppdragna stödstrumpan, i sportsammanhang?
- Är det inte lite för många olika sporter i OS? Vad kommer härnäst - säckhoppning och irländsk julafton?
Det fina
Det är alltid lika rörande när vinnarna står där och sväljer och sväljer under nationalsången, man kan inte annat än att fälla en tår.
Finast av alla var ändå den tyska jättekillen som vann tyngdlyftning i viktklassen 100 kg + (han vägde 140 och lyfte 250 kg...) och som hade en bild på sin nyligen bortgångna fru med sig på prispallen, tjuter lite idag också när jag tänker på det...
Det otippade
Det festliga
Under pauserna i bl a basketmatcherna spelar de "Klappa händerna när du är riktigt glad". Och alla klappar med på rätta stället. Hade ingen aning om att det var en global visa. Själv sjöng jag den senast på lågstadiet. Eller kanske på kräftskiva.
Det oturliga
Svenskarna är inte så bra som de tror. Eller som vi tror. Det är ju egentligen skitbra att ta sig till en 10-i topp placering, och kanske borde det uppmärksammas mer - men det är kanske det vi väntade oss egentligen innerst inne... Men det känns mer som om svenskarna förlorat på teknisk uheld (dåligt blixtlås, snubbling). Samtidigt - varför förbereder man sig inte bättre? Tar med en extra badräkt?
Det vet ju alla att man kan få blåskatarr om man går med blöt baddräkt.
och så till sist:
JOHAN WISSMAN!!! Vilken kille.
Han är från Rydebäck.
Skolstart
Så var detta sommarlovet över. ”Det ska bli skönt att få lite rutin och vardag igen” säger man lite tillkämpat till grannen, trots att både vi och barnen inget hellre vill än att vara ledig minst en månad till.
Privatskolebarnen börjar skolan idag, kommunalskolebarnen börjar på onsdag och gymnasiet på fredag. Det kan te sig ganska meningslöst att börja på en fredag men förmodligen vill de se hur många elever som behagar dyka upp så att skolan hinner göra om hela schemat till måndag.
Schemat i sig är ett mysterium att förstå när man har ungar på högstadiet och gymnasiet. Enligt C krävs minst en kryptörsutbildning för att kunna tolka alla olika förkortningar. Man försöker utläsa så mycket att man vet ungefär när ungen börjar och slutar och så upptäcker man:
”Men du har ju tre timmar håltimme direkt efter första lektionen på tisdag – och det är enda dagen du börjar klockan 8??” Jag skulle gärna vilja vara en fluga på väggen när de lägger såna scheman, ibland känns det som de bara kastar upp en massa lappar i luften och så får det blir som det blir. Eller så är schemaläggning för rektorn eller vem det nu är som lägger schemat (mattanterna?) som Sudoko är för mig – jag får aldrig ihop det och slänger till sist in siffrorna lite hur som haver oavsett om det blir rätt eller ej. (Förväntar mig nu indignerade kommentarer från lärarvänner och släktingar, men jag VET att även ni tycker schemat är dåligt ibland, visst visst?)
VI har i alla fall kommit bort från tiden då alla böcker skulle kläs in i papper. Det kan dyka upp nån enstaka bok som ska skyddas, men den plastar jag helt resolut med självhäftande plast så har jag gjort en välgärning för nästa förälder. Förlåt – skulle barnen själva klä in sina böcker? Skulle inte tro det…
Vi var på Väla i söndags och skulle bland annat köpa en ny skolväska till J som efter åratal med ryggsäck nu kände sig redo att gå över till axelväska. När vi står där i väskaffären kommer en pappa med en liten söt dotter in. Dottern är 8-9 år, klädd i rosa och väljer och vrakar bland ryggsäckarna och väskorna, men inget duger. ”Men du har ju en bra väska redan?” säger pappan lite försiktigt. Dottern spänner ögonen i pappan och säger mycket högt:
”Tycker du verkligen att jag ska ha samma jävla väska VARJE år?”
Pappan såg ganska olycklig ut och de lämnade snabbt affären efter att dottern högljutt dömt ut hela sortimentet som fult och mesigt.
Nog för att jakten på den perfekta väskan ska börja i tid, men det finns ju gränser. Och jag hoppas därför att just den lilla flickan får ha samma jävla väska även i år. OCH att hon får klä sina böcker själv.
Phelps-funderingar
Hur i all världen kan man klara av att simma så många lopp på så kort tid och HELA TIDEN slå personligt rekord, världsrekord, galaxrekord,Opel rekord och alla andra rekord som finns och vinna precis ALLT? Jag kan inte låta bli att undra om den där simmaren Phelps inte knaprar i sig ett och annat litet piller mellan varven, för så bra kan man ju nästan inte vara.
En kompis till C säger att simmare som dopar sig får kraftiga hakor. Ja, döm själva säger jag.

Annars kan man undra hur bra Phelps hade blivit om han satsat på någon annan sport.
Skulle han blivit lika bra i pingis och är i så fall idrottstalang mer en mental än en fysisk egenskap? Och varför är i så fall de svenska idrottarna så HIMLA kassa och pallar inte trycket när det gäller?
Jag bara undrar.
Ich bin zurück
Vi kom på att tyskarna nog är Europas amerikaner - de har ganska dålig klädstil, serverar jättestora portioner på restaurang och i vissa byar stannade tiden nånstans runt 1963. Lite som i New Mexico.
Vi har bland annat besökt den lilla staden Wangen och lunchat på Fidelisbeck som är ett slags kombinerad pub och bageri där man kan äta stora salta kringlor, dricka öl och om man vill, prova på ställets paradrätt Leberkäse, en gigantisk skiva korv (lite som falukorv) med massor med rostad lök på. That´s it, ingen grönsak, ingen potatis, bara en skiva korv rätt upp och ner. Svärfar och svåger älskar detta ställe, själv känner jag inte någon större längtan tillbaka. I Wangen förekom också bröllop på löpande band i stadens rådhus (det var ju 080808) så vi tog en fika på torget utanför och tittade lite på spektaklet. Vi såg ett brudpar som hade svarta jeans, vita pilotskjortor och svarta solglasögon, båda två. Men det mest udda var de som hade medeltidskläder på sig, faktiskt första gången jag har sett en man i Ivanhoes bröllopsdress, ni vet när Ivanhoe gifter sig iförd puffbyxa och liten pillerburkshatt. Hur ofta har vi inte pläderat för den dressen när det har vankats bröllop i bekantskapskretsen? Bildbevis nedan.
C skulle ha orgelkonsert i den jättestora Basilikan i Weingarten, jag skulle registrera och vända blad. Det var bara fyra munkar hemma, de andra kanske var på spa. När vi övade sent på lördagkvällen flög fladdermössen om öronen på oss, de bodde nog i orgeln. Gäller att man inte är mörk/spökrädd då.
Jag gjorde också en snabb gallup vad gäller pastan, som ju väckt många känslor. Jag kan säga att jajemen, det finns gott om olika pastasorter i Tyskland, och därtill komma nudlar och Spätzle, som ju också är en slags nudlar. Vart är Sverige på väg undrar man. Har dock inte prövat Glenns pasta, men jag har sett att den har reats så den föll väl inte gemene man på läppen. Ser jag den ska jag köpa några paket - så är julklapparna klara.
Konserten gick finemangs, jag klantade mig en gång, men det gick bra ändå. C spelade som vanligt som en gud. Sen var det stoj och stim med glada tyska släktingar och deras vänner och grannar på Gasthaus efteråt. Jag hänger inte med på all tyskan men skrattar när alla andra skrattar, det kommer man en bit på. Och en viss grund har man ju fått tack vare min suveräna tysklärare på högstadiet, vielen Dank, Frau Andersson.
Nu dröjer det ett tag innan vi åker ner igen, men "ich will noch zurrückkommen", som Terminator sa dubbad till tyska. Det funkade inte riktigt med läppsynkningen med det hade onekligen ett högt underhållningsvärde.
Tchüs för nu!
I-landsproblem?
Jag är också ganska missbelåten med att de inte har Röda-kors-knapp på pantmaskinen så att man kan skänka panten. Det där lilla fåniga kvittot glömmer man ändå i väskan. Jag ska nog maila butikschefen.
Men jag vill prata lite om pasta. Jag tycker utbudet på pasta är kasst nuförtiden. Fullkornspasta är inte gott så den kan vi glömma. Den smakar pappkartong. Men bland vanliga pastor finns det nästan bara snabbmakaroner och vanlig spagetti. Även om jag är sucker för snabbmakaroner med ost och ketchup så är jag lite småbesviken på Kungsörnen och de andra. Bara för nåt år sen fanns det mycket mer att välja på, bland annat en väldigt god och trevlig lite konformad pasta som passade fint i sallad. Eller en sort som ser ut som små lockar. Jag gillar inte stor pasta, penne och andra pastarör är obehagligt, för stort liksom. Jag tycker även sallad ska vara finskuren, potatissallad till exempel. Annars kan man lika gärna äta hela potatisar.
Vad beror det sinande pastautbudet på undrar jag, enkla konsument? Lokal brist på durumvete? Folks bristande insikt i pasta-variationer? För lite plats i hyllan? Skulle inte tro det, hyllorna rymmer en tre-barnsfamilj i gummibåt.
Och så har de inte heller den där nya goda chokladen med havssalt. Den MÅSTE ni prova, smakar lite som lakrits fast ändå choklad.
Jag ska göra en marknadsundersökning i Tyskland. Jag åker i morgon bitti och återkommer med fullständig rapport.
Och därmed pasta.
Att dra ut på semestern
C passade på att riva av en konsert på morgonkvisten och sen hade vi lovat att ta hand om de utländska gästerna så svåger - och kanske framför allt svägerska - skulle hinna steka upp en buffe och säkra tältet en sista gång. Det var inga problem, vi tog dem till Båstad och gick runt och tittade och körde en tur på Bjäre och avslutade med våfflor på Solbacken - ett charmigt ställe som har väldigt goda och hutlöst dyra våfflor. Man sitter i små bersåer eller terrasser utomhus och servitörerna springer som små bergsgetter med jättebrickor, upp och ner hela tiden.
Spanjorerna tyckte det var Mui Bien eller vad det kan heta på spanska.
Jag ska byta jobb 1 september, så jag kommer nog inte att vara fysiskt närvarande på jobbet hela denna månad. Därför känns det lite som om jag fortfarande har semester fast jag jobbar och det är en ganska trevlig känsla. På torsdag far vi (C&jag) till Deutschland igen för att ha orgelkonsert (C) och köpa skor (jag). Och Apfelschorle, en slags kolsyrad äppelmust som är så himla god. Helt i klass med Snapples. Prova att säga Snapples på tyska förresten.
Jag ska även äta Käsespätzle, tjock pasta med massor med riven ost och stekt lök. Man blir både tjock och fisig av denna mat, men det är så otroligt gott att det går inte att låta bli. Och äter båda samma burkar det inte vara något problem att bila tillsammans.
SEN ska det bli stavgång och sallad jeden Tag!!
Men än är det semester kvar säger mor.
