Lucka 8-9
Idag är det Anna-dagen, då ska lutfisken läggas i blöt.
När jag var liten köptes det torkade fiskflak - såna ser man idag endast på Discovery när de visar nån dokumentär från Grönland eller så. Har ingen aning om var de köptes då - förmodligen hos Nisse som hade byns Ica-affär, och som var oerhört lik herr Icander, för dem som minns honom. Pappa fyllde sen vatten i en stor plåtbalja, som var ca 1 x 1 meter och lika djup och som endast användes för detta ändåmål. Karet placerades i pannrummet i källaren (detta var på den tiden då vi bodde i en prästgård på landet - den låg på en kulle och hade både källare och vind mer, om detta senare.) Därefter lades fiskflaken i blöt och så skulle vattnet bytas varannan dag eller så. Mamma påminde med hög röst pappa dagligen om detta och man förstod att det var viktigt. Mamma bytte aldrig vatten, det var en typisk pappa-uppgift. Detta och att göra Fattigmän, en sorts klenäter som bakas sent på kvällen och som sen åts till Ris A La Malta med jordgubbssylt... mmm.
Vi fick INTE på några villkor gå ner i källaren själva har jag för mig och jag trodde att det var något farligt med den där lutfisken eftersom det var så viktigt att den inte glömdes eller att nåt gick fel. Eller var det lut i? Förmodligen var det helt miljövidrigt då det använda lutvattnet spolades ut direkt i en golvbrunn, men spänningsfaktorn och mystiken var total.
Vi barn åt aldrig lutfisken, jo vi var tvungna att mycket motvilligt smaka, men det föll oss aldrig riktigt på läppen. Numera äter jag lutfisk varje jul hos svärföräldrarna i Viken - det är supergott och man längtar nästan. Men som barn var det läskigt och sladdrigt, det var bara ärtorna som gick an.
Jag har hittills aldrig lagat eller ens köpt lutfisk själv, men jag närmar mig och läser ivrigt recepten på olika lutiskvarianter i mina jultidningar och klurar på vilket recept jag ska välja... Det är i klar vuxenparitet med julbreven, men det känns rätt. Nästa år kanske...
Annars grattis på namnsdagen till alla mina Annor: VBA i Stockholm, Anna i London, , Anna P3, Anna T, Anna S, Anna Kusin och alla andra Annor för den delen.
Glöm nu för allt i världen inte byta vatten på lutfisken.
När jag var liten köptes det torkade fiskflak - såna ser man idag endast på Discovery när de visar nån dokumentär från Grönland eller så. Har ingen aning om var de köptes då - förmodligen hos Nisse som hade byns Ica-affär, och som var oerhört lik herr Icander, för dem som minns honom. Pappa fyllde sen vatten i en stor plåtbalja, som var ca 1 x 1 meter och lika djup och som endast användes för detta ändåmål. Karet placerades i pannrummet i källaren (detta var på den tiden då vi bodde i en prästgård på landet - den låg på en kulle och hade både källare och vind mer, om detta senare.) Därefter lades fiskflaken i blöt och så skulle vattnet bytas varannan dag eller så. Mamma påminde med hög röst pappa dagligen om detta och man förstod att det var viktigt. Mamma bytte aldrig vatten, det var en typisk pappa-uppgift. Detta och att göra Fattigmän, en sorts klenäter som bakas sent på kvällen och som sen åts till Ris A La Malta med jordgubbssylt... mmm.
Vi fick INTE på några villkor gå ner i källaren själva har jag för mig och jag trodde att det var något farligt med den där lutfisken eftersom det var så viktigt att den inte glömdes eller att nåt gick fel. Eller var det lut i? Förmodligen var det helt miljövidrigt då det använda lutvattnet spolades ut direkt i en golvbrunn, men spänningsfaktorn och mystiken var total.
Vi barn åt aldrig lutfisken, jo vi var tvungna att mycket motvilligt smaka, men det föll oss aldrig riktigt på läppen. Numera äter jag lutfisk varje jul hos svärföräldrarna i Viken - det är supergott och man längtar nästan. Men som barn var det läskigt och sladdrigt, det var bara ärtorna som gick an.
Jag har hittills aldrig lagat eller ens köpt lutfisk själv, men jag närmar mig och läser ivrigt recepten på olika lutiskvarianter i mina jultidningar och klurar på vilket recept jag ska välja... Det är i klar vuxenparitet med julbreven, men det känns rätt. Nästa år kanske...
Annars grattis på namnsdagen till alla mina Annor: VBA i Stockholm, Anna i London, , Anna P3, Anna T, Anna S, Anna Kusin och alla andra Annor för den delen.
Glöm nu för allt i världen inte byta vatten på lutfisken.
Kommentarer
Postat av: Kajsa
Lutfisk är gott!!! Kommer ihåg julkalendern med Albert & Herbert som gick för många år sedan när de skulle lägga lutfisken iblöt på Anna-dagen, haha, det avsnittet var jätteroligt, tack för namnsdagshälsningen/KB
Trackback
