Lucka 7
Det här med julkort. Är det inne eller ute? Ska man göra själv eller ska man köpa färdigtryckt? Ska man maila eller skicka med snigelpost?
Mina föräldrar skickar ibland ut ett käckt julbrev till släkt och vänner som beskriver familjens olika äventyr och upptåg under det gångna året. Jag ägnade i min ungdom mycket tid åt att hånskratta år detta - i mitt tycke - töntiga och total-vuxenpoäng-maxade tilltag.
Idag har jag anslutit mig till skaran som tycker det är både trevligt och intressant att läsa den här typen av små berättelser och som ivrigt dyker ner i julkortshögen i föräldrahemmet på jakt efter de tjockare julbreven. Man vill ju ändå veta. Julbreven är liksom 40-talisternas Facebook.
Och på Facebook kan man just nu välja och vraka bland ett stort antal aktiviteter: "Wish Happy Holidays", "Kiss under the Mistletoe" "Send a Christmas gift" och en massa annat- allt givetvis virtuellt, men ändå trevligt att skicka till sina vänner på Fejjan. Dessutom kan man lägga ut bilder på sina barn och hundar i tomteluva till allmänt beskådande. Jag har inte gjort detta, Bubben ser oerhört sorgsen ut om man sätter på honom en tomteluva, men jag har en egen Disney-gran på min sida samt nedräkning till julafton... 17 dagar kvar!
Men som alltid ställer man sig frågan vid den här tiden på året - ska vi skicka julkort eller ej? Många människor - ja vänner till mig - har rationaliserat bort julhälsningarna helt av alla möjliga skäl, tidsskäl, miljöskäl och allmänna anti-julskäl.
Andra skickar julkort till ALLA - även till sina egna minderåriga barn och även till folk som de faktiskt träffar nästan varje dag och rimligen skulle kunna önska God Jul till in real life. Jag vet till och med någon som brände ner ett bildspel och skicka en CD till alla sina vänner. Överkurs. Men lite frestande också.
En gymnasiekompis ringde dagen före julafton för rätt många år sen. Jag svarade: "hej det är Magdalena" varvid han sa med hög stämma: "God Jul och Gott nytt år önskar Robert" och la på luren! Effektivt och faktiskt samma budskap som på ett julkort...
Samtidigt är det ju ganska kul med riktiga julkort - fina bilder på sommarglada barn och piffiga potatistryck... man blir ändå glad inombords.
Jag är nog ändå för julhälsningar. Det behöver inte vara långa brev, det behöver inte vara Panduros mest avancerade julkortsbyggsats, det behöver inte vara bilder. Men en hälsning via mail eller vanlig post - det är väl ändå ganska härligt? Man gör det ju för att man tycker om varandra och julen är väl en perfekt tid att visa det lite extra.
Och hinner man inte annat kan man ju alltid skicka nyårskort. Happy New Year miss Sophie.
Mina föräldrar skickar ibland ut ett käckt julbrev till släkt och vänner som beskriver familjens olika äventyr och upptåg under det gångna året. Jag ägnade i min ungdom mycket tid åt att hånskratta år detta - i mitt tycke - töntiga och total-vuxenpoäng-maxade tilltag.
Idag har jag anslutit mig till skaran som tycker det är både trevligt och intressant att läsa den här typen av små berättelser och som ivrigt dyker ner i julkortshögen i föräldrahemmet på jakt efter de tjockare julbreven. Man vill ju ändå veta. Julbreven är liksom 40-talisternas Facebook.
Och på Facebook kan man just nu välja och vraka bland ett stort antal aktiviteter: "Wish Happy Holidays", "Kiss under the Mistletoe" "Send a Christmas gift" och en massa annat- allt givetvis virtuellt, men ändå trevligt att skicka till sina vänner på Fejjan. Dessutom kan man lägga ut bilder på sina barn och hundar i tomteluva till allmänt beskådande. Jag har inte gjort detta, Bubben ser oerhört sorgsen ut om man sätter på honom en tomteluva, men jag har en egen Disney-gran på min sida samt nedräkning till julafton... 17 dagar kvar!
Men som alltid ställer man sig frågan vid den här tiden på året - ska vi skicka julkort eller ej? Många människor - ja vänner till mig - har rationaliserat bort julhälsningarna helt av alla möjliga skäl, tidsskäl, miljöskäl och allmänna anti-julskäl.
Andra skickar julkort till ALLA - även till sina egna minderåriga barn och även till folk som de faktiskt träffar nästan varje dag och rimligen skulle kunna önska God Jul till in real life. Jag vet till och med någon som brände ner ett bildspel och skicka en CD till alla sina vänner. Överkurs. Men lite frestande också.
En gymnasiekompis ringde dagen före julafton för rätt många år sen. Jag svarade: "hej det är Magdalena" varvid han sa med hög stämma: "God Jul och Gott nytt år önskar Robert" och la på luren! Effektivt och faktiskt samma budskap som på ett julkort...
Samtidigt är det ju ganska kul med riktiga julkort - fina bilder på sommarglada barn och piffiga potatistryck... man blir ändå glad inombords.
Jag är nog ändå för julhälsningar. Det behöver inte vara långa brev, det behöver inte vara Panduros mest avancerade julkortsbyggsats, det behöver inte vara bilder. Men en hälsning via mail eller vanlig post - det är väl ändå ganska härligt? Man gör det ju för att man tycker om varandra och julen är väl en perfekt tid att visa det lite extra.
Och hinner man inte annat kan man ju alltid skicka nyårskort. Happy New Year miss Sophie.
Kommentarer
Postat av: Kajsa
julbrev-ååååå vilken bra idé, börjar sakna att inte skicka mail från Chinatown. Vill hemskt gärna ha ett foto på G&Ph i tomteluvor!!!!!/Kajsa
Trackback
